Hot och våld på jobbet - forskarna famlar

Mellan 1995 och 2009 har andelen kvinnor som uppger att de utsatts för hot och våld på jobbet ökat från 16 till 18 procent. Kurvan gick uppåt mellan 1995 och 2003, sedan ligger den still. Utvecklingen är likadan för männen fastän på en lägre nivå, från åtta procent till tio procent. Siffrorna kommer från Arbetsmiljöverket. Men läs vidare, det är inte säkert att dessa siffror är sanna.

I Statistiska Centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden i Sverige, ULF, är andelen kvinnor som utsatts för hot eller våld i yrket strax under fyra procent år 2007. Siffran för män ligger strax under två procent.

Kriminologerna vid Stockholms universitet har på Arbetsmiljöverkets uppdrag gjort en kunskapsöversikt över området hot och våld. Huvudförfattare är Sofia Wikman.

– Det är inte så lätt att konstatera om våld och hot ökar eller minskar, säger hon.

Och apropå en tidningsrubrik – där fenomenet ökar – konstaterar hon att för en journalist är det ingen nyhet att en bro står kvar.

– Det är kvinnorna som driver utvecklingen, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Han har i ett arbete visat hur förekomsten av våld och hot fördelar sig över tid mellan olika yrkesgrupper. Avgörande för risken att bli utsatt för hot eller våld är inte kön utan yrkestillhörighet. Men ökningen äger till stor del rum i yrken där kvinnor är i majoritet. Andelen utsatta i vårdyrken har ökat från strax under fyra procent 1984-85 till cirka 10 procent 2000-01.

Ökningar noteras också inom handeln, social verksamhet och skolan. I bevakningsbranschen minskar andelen som utsatts för hot och våld, men yrkesgruppen ligger fortfarande i topp med noteringen 18 procent. (Uppgifterna bygger på SCB fördjupningsintervjuer som utförs vart åttonde år. Den senaste undersökningen är inte publicerad. Trenden är osäker.)

Undersökningarna kommer till skiftande resultat. Det kan bero på hur frågorna ställts. Det kan även bero på mentalitetsförändringar. Den djupsinniga frågan är om verkligheten eller synen på den har förändrats.

* Definitionen av vad som är hot och våld har utvidgats och fler anmäler.

* Arbetsmiljön har förändrats. Fler är faktiskt utsatta. 90-talskrisen innebar hårda rationaliseringar inom en rad kvinnoyrken – följden kan ha blivit ett brutalare klimat.

Enligt forskarna har båda punkterna stöd i forskning.

Kunskapsöversikten efterlyser bättre statistik. Den kan komma från ISA (Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik), från Brottsförebyggande rådet eller polisen.

– Det är viktigt att problemen med hot och våld noteras som arbetsmiljöproblem, inte bara som ett problem med ökat brottslighet, säger Felipe Estrada.

Ser man strikt till brottet handlar det om individers ansvar och orsaker i arbetsmiljön kan hamna i bakgrunden.