Arbetsskador

Här är orsaken till att två dog

Gjutformen på brobygget utanför Härnösand kunde inte bära sin egen tyngd. Vid raset dödades två av de fem personer som befann sig på brofästet. Foto: Anders Eliasson/Scanpix

I den här tabellen (ovan) borde Skanska ha sett att gjutformen vid Älandsfjärden behövde avsträvas. Det hävdar en av de fyra som står åtalade för olyckan. Men avsträvningen som gjordes var inte tillräcklig. Gjutformen brast och två personer dog.

Publicerad

<p>Gjutformen rasade den 21 maj 2008 vid brobygget strax utanför Härnösand. Fem byggnadsarbetare befann sig på brofästet, när formen gav vika och föll cirka 20 meter.</p> <p>Skanska var totalentreprenör för bygget och anlitade Örnsköldsviks Takstolstillverkning för att tillverka knektar till gjutformen. Örnsköldsviks Takstolstillverkning gav i sin tur Construction Software Center Europe, CSCE, i uppdrag att ta fram en tillverkningsritning för knektarna. </p> <p>De som nu har åtalats för olyckan är Skanskas platschef och arbetsledare vid bygget, en företrädare för Örnsköldsviks Takstolstillverkning och konstruktören vid CSCE. De tre företagen krävs också på miljonbelopp i företagsbot.</p> <p>På Skanskas begäran har ELU gjort en utredning om rasets orsak och kommit fram till att lasten på gjutformen var cirka 2,7 gånger större än dess bärförmåga. Snedstöttorna i knektarna var dimensionerade utan några marginaler. </p> <p>Men Arbetsmiljöverket anser att monteringen av gjutformen inte heller gjordes enligt beställningsunderlaget. Där var avståndet mellan knektarna 125 centimeter, men i verkligheten blev det mycket större mellan vissa träknektar. När gjutformen byggdes intill Älandsfjärden tyckte Skanska att den såg vek ut. Därför lät man ÅF-konsult göra en provbelastning, som visade att knektarna inte klarade belastningen.</p> <p>- Det där håller ju inte, berättar arbetsledaren att han tänkte i polisförhör.</p> <p>Men därefter går meningarna isär om vad som hände. Skanskas version är att platschefen ringde till Örnsköldsviks Takstolstillverkning och berättade att knektarna inte höll, men att vd:n i Örnsköldsvik sa att det inte var något fel på knektarna. Då ringde platschefen till konstruktören på CSCE, som sa att han hade missat att ange att knektarna skulle ha en avsträvning och sedan skickade en generell instruktion för avstyvning i takstolar. </p> <p>Men konstruktören på CSCE hävdar att han inte fick information om resultatet av provbelastningen före olyckan, och att platschefen endast undrade hur stabilisering skulle göras när han ringde.</p> <p>Konstruktören anser att det var Skanskas ansvar att gjutformen skulle hålla. Han skulle rita en tillverkningsritning för en enskild knekt, men avsträvning och stabilisering av träknektsystemet ingick inte i hans ansvar, säger han i polisförhör. Att systemets stabilitet inte omfattas av ritningen är markerat på ritningen med orden "Ingen hänsyn har tagits till takstolssystemets interna stabilitet". Men den raden har Skanska inte förstått. </p> <p>Själv tycker konstruktören att ritningen är tydlig. Att det krävs avsträvning framgår i en tabell på ritningen, men den har ELU kritiserat som otydlig. Skanska anser att Örnsköldsviks Takstolstillverkning eller CSCE borde ha upplyst Skanska om att deras förslag förutsatte en mycket omfattande avsträvning.</p> <p>Rättegång ska hållas i Ångermanlands tingsrätt i februari. Samtliga åtalade förnekar brott, och de tre företagen bestrider företagsbot.</p>