Arbetsskador

Handels vill lagvägen tvinga fram slutna pengasystem

Lars-Anders Häggström. Foto: Handels
Bengt Nilervall. Foto: Svensk Handel

Slutna system för butikernas sedlar och mynt gör det svårare för rånaren. Handels vill genom lagstiftning tvinga fram fler sådana tekniska system. Men Svensk Handel tror inte på tvång.

Publicerad

Butiksrånen fortsätter att vara ett arbetsmiljögissel. Handelsanställdas förbund går idag, onsdag, ut med prognosen att rånen blir fler 2009 än 2008. Då inträffade 1 009 rån Det betyder nästan tre rån per dag, händelser som utlöser mycket psykiskt lidande hos drabbad butikspersonal.

Handels ordförande Lars-Anders Häggström beskriver rånen som handelns största arbetsmiljöproblem. Bakom rånlavinen ligger tillgången på kontanter samt ensamarbete, är Handels analys.

Lösningen är att lagstifta om slutna kontanthanteringssystem i butikerna. Tekniken gör det omöjligt för såväl butikspersonal som rånare att komma åt sedlar och mynt.

- Det skulle minska rånrisken avsevärt. Vi är öppna för att diskutera lagens utformning, det kan finnas behov att göra undantag för små butiker. Butiker utan kontanthanteringssystem bör i stället ha en åtgärdsplan för hur kontanter ska hanteras, säger Lars-Anders Häggström.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel delar Handels syn i mycket gällande rånen. Men organisationen vill inte ha en tvingande lag om sluten kontanthantering.

- Vi tror inte på lagstiftning. Det blir ytterligare en pålaga som medför enorma kostnader, säger Bengt Nilervall, ansvarig för betalfrågor på Svensk Handel.

Han nämner att en stor butikskedja investerat i slutna system och att det kostade 200 000 kronor per butik.

Men rånen kostar väl också pengar?

- I och för sig. Men det finns alternativa vägar att gå. Vi jobbar för ett kontantfritt samhälle och försöker på olika sätt att förebygga rånen, säger Bengt Nilervall.

Svensk Handel driver linjen alla väpnade rån ska klassas som grova. På olika sätt verkar man även för ett utökat användande av betalkort. Bengt Nilervall tror inte att ett nästan kontantfritt samhälle behöver vara någon utopi.

- Vi är på god väg. Kortköpen står för 70 procent av alla köp redan nu. Men småköpen med kort kostar handeln för mycket på marginalen. Där behövs förändringar. Om några år kan vi ha nått 90 procent. De sista tio procenten däremot är svårare att ordna, säger Bengt Nilervall.