Förväxling satte polis i livsfara

Det är några av slutsatserna man kan dra av den arbetsskadeutredning som Polismyndigheten i Södermanlands län gjort om insatsen när två poliser blev skjutna i Nyköping den 20 juni i fjol. En av poliserna avled.

Vid ingripandet förekom civilklädda poliser från både Nyköping och Strängnäs. De kände inte varandra till utseendet.

På morgonen denna onsdag fick polisen till uppgift att hämta in en man som skulle undersökas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Sjukvården kontaktade Polisens kriminalunderrättelsetjänst som i sin tur förmedlade uppdraget vidare inom organisationen. Polisen i Nyköping fick en fotokopia på ett fotografi av mannen.

Två civilklädda polismän är på plats på en adress i centrala Nyköping. Andra poliser har bevakat en sommarstuga utanför staden. När den efterspanade plötsligt dyker upp på Nyköpingsadressen, skickas en patrull från Strängnäs och ytterligare poliser dit.

Innan alla är på plats möter de två civilklädda poliserna mannen de har till uppgift att gripa i fastighetens trapphus. Mannen lyckas slita sig fri och tar sig ner mot en källarutgång. Här försöker en av poliserna spreja mannen med pepparsprej. Det får till följd att kollegan förblindas och tvingas backa ut. Under tiden hörs flera skott. Senare visar det sig att det är här de dödande skotten avlossas.

I det här läget kommer Strängnäspatrullens två civilklädda polismän till platsen. De talar med den pepparsprejförblindade kollegan som står ute vid sin bil. De delar upp sig för att gripa mannen och undsätta den kollega som blivit ensam kvar vid källarutgången. En av Strängnäspoliserna ser en pistolbeväpnad man bakom fastigheten. Han tror att denne man är kollegan och följer efter honom för att skydda honom. Plötsligt vänder sig mannen om och skjuter Strängnäspolisen i tinningen och överarmen.

Det faktum att poliserna inte kände varandra till utseendet kan ha haft avgörande betydelse för den skada som Strängnäspolisen fick, hävdar arbetsskadeutredningen. Genom att fotografera alla civila poliser innan de ger sig ut på uppdrag kan ytterligare poliser få en chans att kunna identifiera kolleger, föreslår utredningen.

Att pepparsprej kan drabba kollegor är något polisen redan känner till. Det kallas sekundärkontaminering. Enligt Hans Olsson, arbetsmiljöombudsman på Polisförbundet är det inget argument för att ta bort sprejen ur utrustningen.

- Man kan råka slå varandra med batongen också. Men visst, sprejen är flyktig så man måste se den som ett komplement som ska användas vid rätt tillfälle och på rätt sätt, säger Hans Olsson.

Arbetsskadeutredningen pekar på att pepparsprejutbildningen förändrats, så att den tydligare tar upp att även kollegor kan drabbas.

Problemet med civilklädda poliser som inte känner igen varandra borde vara begränsat, tror Hans Olsson.

- I normalläget har man folk samlat inför en insats. Men i de fall då man måste dra ihop folk som man har ute på fältet så kan det se annorlunda ut.

Huruvida förslaget om fotografering inför utryckning är en bra metod, kan inte arbetsmiljöinspektör Ann Marklunduttala sig om:

- Det är något Polisen måste avgöra; om det går i deras verksamhet, säger hon.

Arbetsmiljöverket sammanställer som bäst en rapport om skjutningarna baserat på flera inspektioner som gjorts förra året och på Polisens egen arbetsskadeutredning.

- Bland annat tar vi ställning till om det finns skäl för en åtalsanmälan. Vi skriver också ett inspektionsmeddelande, säger Ann Marklund.