Arbetsskador

Förslag: Pistoler till vakter vid kärnkraftverk

När Greenpeace gjorde intrång på kärnkraftverket Forsmark ifrågasattes intrångsskyddet på anläggningen. Nu kommer förslag om att vakterna ska få vara beväpnade. Foto: Scanpix
Stig Isaksson.
Per Engström. Foto: Rikspolisstyrelsen

Efter Greenpeace-intrånget 2010: Ordningsvakterna på de svenska kärnkraftverken föreslås få skjutvapen för att stoppa terrorister och inkräktare.

Publicerad

Strålsäkerhetsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen föreslår i en utredning, som i dag har lämnats till regeringen, att ordningsvakterna på kärnkraftverken ska få utbildning i hantering av vapen och beväpnas med tjänstepistoler för att skydda anläggningarna.

- Verken bör få egna skyddsstyrkor som kan störa och fördröja terrorangrepp i väntan på att polisen hinner fram, säger Stig Isaksson, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.

I dag är det inte tillåtet för säkerhetspersonal anställda av kraftbolagen att beväpna sig med skjutvapen. Det krävs flera lagändringar om förslaget om de nya, kraftfullare befogenheterna för vakterna ska bli verklighet.

SSM kan också dessutom tänka sig att polisen eller försvarsmakten tar över ansvaret och bildar stationära styrkor, det vill säga man kan tänka antingen en kärnkraftspolis, likt den man har i Storbritannien, eller en militär kärnkraftsstyrka.

Men det senare motsätter sig Rikspolisstyrelsen, som anmält avvikande mening i utredningen.

- Det finns redan skyddsvakter i dagsläget ute på anläggningarna som vi ser är användbara och som kan bilda en beväpnad skyddsstyrka, säger Per Engström, sektionschef på Rikspolisstyrelsen.

Stig Isaksson på SSM uppger att myndigheten gjort en omfattande undersökning av vilken förmåga som behövs om verken ska motstå kraftfulla våldsangrepp och att såväl polisiära som militära styrkor kan utgöra alternativ. Man vill att regeringen närmare ska ta itu med och utreda frågan.

Beväpnade skyddsstyrkor finns inte minst i USA, där vakterna har automatvapen.

- Där de har till uppgift att stoppa förövare och terrorister. i Europa har flera länder beväpnade vakter som ska fördröja angriparna, innan polisen nått fram, säger Stig Isaksson.

Efter att flera företrädare för miljöorganisationen Greenpeace tagits sig över staketet på Forsmarks kärnkraftverk i juni 2010 med hjälp av en gammal fransk brandbil med stege, ifrågasattes intrångsskyddet för anläggningarna i händelse av att mer illasinnande angripare, som terrorister skulle attackera verken.

Dåvarande miljöminister Andreas Carlgren tillsatte en utredning kring terrorskyddet vid svenska kärnteknikanläggningar.

I rapporten föreslås också att större skyddszoner ska avgränsa områdena kring kärnreaktorerna, än i dag. Per Engström säger att skyddszonerna behöver utökas med minst ett par kilometer.

Dessutom vill man att vakterna ska få befogenheter att kunna kontrollera fordon på tillfartsvägarna till anläggningarna.

- Om man hade haft den möjligheten på Forsmark hade Greenpeace aldrig lyckats ta sig in, de hade stoppats på vägen, säger han.

Stig Isaksson uppger att det enligt Säpo inte föreligger något terroristhot mot de svenska kärnkraftsverken i nuläget.

- Men vi behöver ta höjd inför framtiden, säger han.

Myndigheterna föreslår också höjda straff för intrång i kärnkraftverk och att säkerheten vid transporter av kärnämnen ska ses över. Polisen ska även kunna använda helikopter för att snabbare vara på plats.