Brevbärare! Akta dig för hunden

Måndagen den 15 januari började som vilken annan arbetsdag som helst för Håkan Althén. Efter sorteringen satte han sig på cykeln och trampade iväg till villaområdet i Enskede gård i södra Stockholm. Hans vanliga runda. Området han kan på sina fem fingrar och vars arbetsmiljö sällan överraskar eller överrumplar en brevbärare med 18 års arbetslivserfarenhet.
Men då, vid halvtvåtiden, just som han hade bromsat in och skulle stoppa ned post i en låda:

– Jag hann i princip bara sätta ned benen då det plötsligt högg till!

Först förstod han inte riktigt vad som hade hänt. Att två kopplade hundar just hade rusat fram och att en av dem, av rasen Springer Spaniel, faktiskt hade huggit tänderna i honom.

Det var först några minuter senare - när han stod med sina tre lager byxor neddragna i en trappuppgång och med adrenalinet rusande i kroppen - som han insåg allvaret. Högerlår blödde rejält.

– Då cyklade jag genast till kontoret och därefter till akuten.

Och där, efter stelkrampssprutan och omplåstringen, konstaterade sjuksköterskan att det på Håkan Althéns lår fanns ”två cm-långa ytliga sårskador några mm breda. Blödning och svullnad runtom.”

Kort sagt, två djupa bettmärken i låret.

Håkan Althén sjukskrev sig dock inte. Förmodligen var han inte lika illa däran som de 132 andra svenskar, däribland nio brevbärare, som enligt uppgift från Arbetsmiljöverket tvingats sjukskriva sig till följd av hundattacker i samband med arbetet de senaste två åren. Dagen därpå var han på jobbet igen.

Men ärren sitter kvar. Och minnena besvärar honom ständigt.

– Förr hade jag inga problem med hundar, kunde klappa dem och så. Visst har jag blivit skrämd några gånger, men det ingår liksom i jobbet. Och jag har alltid varit försiktig.
– Men nu har jag fått hundfobi. Möter jag en hund på trottoaren tar jag alltid en omväg.
Håkan Althén mådde så psykiskt dåligt av attacken att han tre veckor senare tvingades byta område. Nu delar han ut post i Årsta, ett flerfamiljshusområde med färre hundar.
– Han vågade inte vara kvar helt enkelt, förklarar Göran Larsson, utdelningschef vid postkontoret i Årsta.
Göran Larsson följde rutinerna. Kontaktade hundägaren och skrev en arbetsskadeanmälan.
– Det är inte varje dag man stöter på aggressiva hundar, men det händer. Och det är ett problem, framför allt i villaområdena, säger han.
Förra året anmäldes 51 arbetsskador och tillbud till följd av hundangrepp på brevbärare i Sverige. 24 blev bitna och 27 mötte hundar som uppträdde hotfullt och aggressivt. Och enligt Eva Hjort, informatör på Posten, lämnas ”samtliga rapporter om arbetsskador och tillbud” vidare till Arbetsmiljöverket.
Siffrorna ovan är ungefär desamma från år till år, berättar Tomas Engström, Sekos huvudskyddsombud för brevbärarna i Sverige.
– Med 12 000 brevbärare i landet är det inget stort problem. Men samtidigt är det förstås ett jätteproblem om någon blir biten.
Tomas Engström kan inte minnas att det har gått så långt att en adress har blivit belagd med skyddsombudsstopp.
– Men får vi inget gehör från hundägaren kan vi naturligtvis tillämpa det. Då får han eller hon hämta posten någon annanstans.
Håkan Althén polisanmälde händelsen för brott mot lagen om tillsyn av katter och hundar. Men eftersom polisen inte kunde styrka brott, det vill säga bevisa att hundägaren varit oaktsam, lades förundersökningen ned.