Arbetsmiljö

”Visst har jag det lite i blodet”

Amelie Berg, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, anser att bilden av den typiske arbetsgivaren är för dyster. ”Vi vill skapa en modern bild av dem. Vi måste våga prata om att de flesta arbetsgivare vill göra rätt.” Foto: Naina Helén Jåma/TT
Amelie Berg har alltid med sig en anteckningsbok med grå pärm – en bok för varje viktigt arbetsområde. På så sätt kan hon hålla ordning på allt. Foto: Naina Helén Jåma/TT

Amelie Berg, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, vill förändra den negativa bilden av arbetsgivare . – De ses ofta som några slags Krösus Sork i Bamse, säger hon.

Publicerad

Stålverket SSAB var ortens hjärta när Amelie Berg växte upp i Oxelösund. Hela samhället visste när det skett en olycka på verket och hur den hade gått till. På så sätt fanns arbetsmiljön ständigt närvarande i vardagen. Det bär Amelie Berg med sig. Men det är inte bara de stora industrierna hon vill fokusera på nu, utan även småföretagen.

– Vårt medianföretag har ungefär sex anställda. Det är bra att tänka på när man hör oss prata.

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön på alla Sveriges arbetsplatser. Det är just de ansvarsfrågorna som Amelie Berg fascineras av. I sin roll på Svenskt Näringsliv sitter hon i en paraplyorganisation. Hon samarbetar med medlemsorganisationernas arbetsmiljöexperter, som i sin tur har direktkontakt med de 60 000 medlemsföretagen. Det ger henne god kännedom om de problem arbetsgivarna upplever ute på arbetsplatserna.

En mamma som var egenföretagare och en morfar som en gång bildade arbetsgivarorganisationen HAO, från början järnhandlarnas arbetsgivarorganisation, har gett henne arbetsgivarens perspektiv sedan barnsben.

– Morfar hann dö innan jag började på Svenskt Näringsliv. Men visst har jag det lite i blodet. Morfar pratade väldigt mycket med mig om arbetsgivarfrågor, men när jag var yngre var det bara rädda-världen-juridik jag var intresserad av.

Arbetarskydd träffar Amelie Berg på Svenskt Näringslivs kontor på Östermalm i Stockholm. På bordet framför henne ligger en anteckningsbok med grå pärm. Den bär hon alltid med sig.

Amelie Berg drar upp en skjutdörr till ett skåp i sitt arbetsrum.

– Och sedan har jag alla de här!

En hög av små anteckningsblock ligger staplade på varandra där på en av hyllorna. En vanlig arbetsdag innebär jonglerande med många olika bollar – och Amelie Berg har ett anteckningsblock för varje boll.

Det är sällan som Amelie Berg sitter en heldag på sitt arbetsrum på Svenskt Näringsliv. Ofta är det flera möten med myndigheter som exempelvis Arbetsmiljöverket och Regeringskansliet. Diskussionerna kan handla om allt ifrån Arbetsmiljöverkets förnyelsearbete av föreskrifter till sakfrågor om olika juridiska problem. Innan Amelie Berg började på Svenskt Näringsliv arbetade hon som jurist bland annat på just Arbetsmiljöverket och Regeringskansliet.

– De erfarenheterna gör det lättare för mig att förstå deras världar och hur vi bäst för fram våra synpunkter.

Svenskt Näringslivs medlemsföretag vill ibland ha råd om vad de ska göra för att leva upp till kraven som Arbetsmiljöverkets inspektörer ställer när de kommer på inspektion. Men Amelie Berg och hennes kolleger lägger tyngdpunkten på att skapa en positiv bild av arbets­miljö­arbete. Medlemmarna ska förstå vad de kan göra för att skapa en bra arbetsmiljö och framför allt, varför de ska göra det, anser hon.

– De ska inte bara vidta en massa åtgärder för att ”klara sig” när verket kommer. Man måste verkligen förstå anledningen till att en åtgärd är viktig.

I arbetsmiljöarbetet ska även arbetstagarna medverka, framhåller Amelie Berg.

– Och i dag kan man ställa högre krav på en arbetstagare än på 1970-talet. Det finns en betydligt större medvetenhet kring de här frågorna och alla kan använda google och hitta information om paragrafer och hälsorisker på ett helt annat sätt än tidigare.

Amelie Berg påpekar att forskningen kring arbetsmiljöfrågor ofta utgår ifrån beteende­veten­skap, sociologiska eller kemiska perspektiv och saknar det juridiska. Själv älskar hon att grotta ner sig i de juridiska klurigheterna.

– När det kommer till det rent juridiska finns det i Sverige inte så många forskare inom arbetsmiljöområdet. Så här i efterhand kanske det var det jag borde ha satsat på, säger Amelie Berg och skrattar.

Just nu jobbar hon med frågan kring hur långt arbetsgivarens arbetsmiljöansvar sträcker sig i olika situationer. Hon skriver på en rapport om det.

Sanktionsavgifter är också något som Amelie Berg gärna fördjupar sig i. Hon påminner om att straffsanktioner för några år sedan byttes ut mot sanktionsavgifter på ett stort antal områden. Ett problem är att sanktionsavgifterna kan bli höga.

– Avgifterna behövs, men det är en del tokig­heter i systemet. Vissa av bestämmelserna behöver bli tydligare. Det har funnits fall där arbetstagaren själv har tagit av sig sin skyddsutrustning, trots säkerhetsinstruktioner. Ändå blir det arbetsgivaren som får betala.

Svenskt Näringsliv har länge väntat på att Arbetsmiljöverket ska presentera en utvärdering av hur det har fungerat med fler sanktionsavgifter.

– Eftersom det inte har kommit någon ännu gör vi en egen. En sak som vi har reflekterat över är att domstolarna i princip alltid går på Arbetsmiljöverkets beslut.

Amelie Berg är även bekymrad över fack­förbundens ensidiga rätt att utse skyddsombud. Det ser hon som ett stort problem för arbets­givarna.

Amelie Berg var medförfattare till en uppmärksammad rapport där Svenskt Näringsliv föreslog att det ska vara lättare för icke fackligt anslutna att också få vara skyddsombud. Kritikstormen från facken lät inte vänta på sig. Men Amelie Berg räds inte sådana. Hon frågar sig vem som annars ska ta upp brännande frågor som ingen vågar diskutera, om inte Svenskt Näringsliv gör det.

Hon tycker att rapporten, trots kritiken, har lett till att dialogen med fackförbunden an­gående skyddsombuden har förbättrats.

Amelie Berg vill ändra bilden av arbetsgivaren som en sorts Krösus Sork i Bamse. En som röker cigarr och bara vill tjäna en massa pengar till varje pris. De flesta arbetsgivarna håller tvärtom arbetsmiljön högt, framhåller hon, om än inte högst, på dagordningen.

– Och de vill gärna ha ett skyddsombud att kroka arm med.

Skrev rapport om skyddsombud

Gör: Jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Familj: Man och tre söner på 12, 15 och snart 20 år, en hund.

Bakgrund: Jurist på bland annat Utlänningsnämnden, PSR (Personskadereglering AB), Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Arbets­marknads­departe­mentet. ”Under mina universitetsstudier arbetade jag extra på arbetsgivarorganisationen HAO, som morfar en gång bildade.”

Bor: På Lidingö.

Intressen: Röra sig i naturen, träffa vänner, träna. ”Vår hund tar också mycket tid.”

Om förnyelsearbetet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter: ”Detta arbete är bara i sin linda. Det jobbar vi parallellt med. Det känns som vi är på Arbetsmiljöverket hela tiden.”

Amelie Berg var en av författarna till rapporten Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller. Den kom ut hösten 2017 och fick stark kritik från fackförbunden.

Rapporten kom med förslag om att lagstiftningen bör moderniseras så att ”arbetsmiljöarbetet blir en angelägenhet för alla”.

Bland annat föreslog författarna bättre möjligheter att frikoppla skyddsom­buden från facket.

Ett annat förslag var att överväga att byta ut de regionala skyddsombuden mot oberoende arbets­miljö­rådgivare.