Arbetsmiljö

Vilka frågor angår skyddsombudet?

Mats Palm
Eva Kovar
Maria Steinberg

Hur ska ett skyddsombud tänka för att hålla isär vad som är skyddsfrågor, fackliga frågor och rena arbetsledningsfrågor? Regeringen väntas inom kort föreslå förändringar i arbetsmiljölagen som får till följd att fackets och skyddsombudens frågor behandlas i en och samma samverkansform. Expertpanelen svarar.

Publicerad

<p>Mats Palm, huvudskyddsombud vid ett västsvenskt verkstadsföretag och regionalt skyddsombud:</p> <p>Det vore väldigt olyckligt om regeringen genomförde förändringen. I dag gör företag och skyddsombud först gemensamt en konsekvensbedömning av den förändring som förestår. Därefter MBL-förhandlar man med konsekvensbedömningen som underlag. Så får man fram det bästa beslutsunderlaget. </p> <p>Facket kan inte vara spjutspets på båda områdena. Det måste finnas folk, speciellt kunniga inom arbetsmiljö och organisation, som gör ett underlag som svarar på frågan "vad leder förändringen till". Därefter ska de som kan centrala avtal, lönesystem, anställningsformer med mera förhandla fram ett bra resultat med konsekvensbedömningen som underlag.</p> <p> Att Svenskt Näringsliv alltid gnäller om att skyddsombuden är för noggranna tycker jag vi kan bortse från. </p> <p>Eva Kovar, arbetsmiljöexpert Svenskt Näringsliv:</p> <p>Gränsen mellan arbetsmiljöfrågor och rent fackliga frågor är inte alltid knivskarp. Det finns nog fall där fackliga krav förpackas som arbetsmiljöfrågor och drivs genom 6:6a-anmälningar. </p> <p>Dubbelregleringen i AML och MBL kanske bidrar till att gränsen inte alltid är tydlig. En och samma fråga hanteras vid två tillfällen, i olika konstellationer. Många arbetsgivare anser att det är opraktiskt. De ser hellre att arbetsmiljöfrågorna behandlas med andra frågor som man diskuterar med sina motparter. Andra arbetsgivare tycker att det är bra att arbetsmiljöfrågorna tas separat. Det nya förslaget innebär att man genom ett (lokalt) kollektivavtal kan bestämma att arbetsmiljöfrågor hanteras i ett samverkansorgan med andra samverkansfrågor. Det innebär inte automatik/tvång. Parterna måste vara överens, annars gäller nuvarande ordning. </p> <p>Frågan diskuterades i Arbetsmiljöutredningen. Vi ansåg att det viktigaste är att företagen får använda de lösningar som passar bäst - frivillighet och utrymme för lokala lösningar. Det tycker jag att den föreslagna regleringen tillåter, utan att ha sett de senaste texterna. </p> <p>Maria Steinberg, arbetsmiljöjurist:</p> <p>Kommuner och landsting har samverkansavtal som innebär att arbetstagarnas rätt till inflytande, med stöd av arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen, förs samman till ett organ. Det nya organet är ofta tillika skyddskommitté. I betänkandet SOU 2006:44 föreslås att sådana samverkansorgan ska kunna ersätta en skyddskommitté, om dess uppgifter ingår. Facket utser representanterna, om det finns ett kollektivavtal, och skyddsombudet ska ingå. </p> <p>Lagförslaget anpassar sig till hur det är i kommuner och landsting. Staten har liknande avtal. Det positiva är att skyddsombud och andra fackliga företrädare kan få en helhetssyn. </p> <p>Några dilemman jag kommit i kontakt med efter att ha följt sammanslagningar sedan 1992 är: </p> <p>Deltagarna har ofta fått mindre arbetsmiljöutbildning än tidigare. </p> <p>Det kan vara svårt att vara både skyddsombud och MBL-företrädare samtidigt. Det finns en inbyggd konflikt i detta.</p> <p>De frågor som skyddskommittén ska behandla enligt lag behandlas inte alltid. Annat tar för mycket tid.</p>

Skriv till experterna

...är en ventil i Arbetsmiljölagen: Skyddsombud kan anmäla missförhållanden till Arbetsmiljöverket. Anmälan kan leda till inspektion och föreläggande om åtgärder.

Om du har ett problem som du vill dryfta med Arbetarskydds expertpanel så kan du skriva till oss. Du kan vara anonym, skriv så kortfattat som möjligt till: experten@arbetarskydd.se