”Vi ska vara ögat utifrån”

En ledamot i rådet ska enligt regeringen ha integritet, civilkurage, noggrannhet och öppenhet. Arbetsmiljöverkets generaldirektör har bjudit in till ett första möte den 30 oktober. Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion på Kungliga Tekniska högskolan, är en av de nya ledamöterna.

Vad hoppas du bidra med?

– Jag kan tänka mig att jag valdes för att jag forskat om hur våra digitala system påverkar vår arbetsmiljö. Det är ett underutforskat område, trots att det är en större del av människors arbete.

Varför har man haft så lite fokus på digital arbetsmiljö?

– Den har inte riktigt betraktats som en arbetsmiljöfråga. Det har funnits en tradition av att titta på fysisk och psykosocial arbetsmiljö, även skyddsrondsutbildningarna fokuserar på dem. Det är också svårt att bedöma de digitala systemen.

Varför det?

– För bedömningar av fysisk arbetsmiljö finns både verktyg och kortare kurser för skyddsombuden. Men för att bedöma en digital arbetsmiljö kan du behöva en femårig högskoleutbildning. Det är en annan komplexitet.

Är det för svårt för skyddsombuden?

– Ja, frågan är om det är skyddsombuden som ska granska vår digitala arbetsmiljö eller om vi behöver jobba på något annat sätt.

Hur?

– Jag har tillsammans med några kolleger skrivit om vilka verktyg som kan användas. Det finns till exempel ett koncept som heter digitala skyddsronder. Fler och fler fackförbund försöker nu arbeta så.

Hur länge ska du vara ledamot i rådet?

– I tre år. Det är lite olika hur man använder sig av den här typen av råd. Meningen är att vi ska vara ögat som utifrån blickar in i verksamheten. Sedan måste det finnas resurser och kompetens för att kunna ta till sig förslagen.

Har Arbetsmiljöverket det?

– Det är ju ett långsamt påverkans­arbete, men man säger inte ja till att sitta i sådana här råd om man inte tror att det finns ett intresse från organisationen.