Arbetsmiljö

"Vem som helst kan bli drabbad"

Självmord, sjukskrivningar och depressioner. För den som blir mobbad ändras ofta livet helt. ”Alla kan bli utsatta”, säger sociologen Louise Svensson.

Publicerad

<p>Heinz Leymann var professor i psykologi vid Umeå universitet och en av världens mest framstående forskare om mobbning bland vuxna. Han gick bort för tolv år sedan, men hans rön lever kvar. På 90-talet slog han fast att "varje år begår mellan 100 och 300 människor självmord på grund av mobbning på arbetsplatsen". </p> <p>Både fysisk och psykisk ohälsa, som sömnsvårigheter och depressioner, är återkommande diagnoser hos den som blivit utsatt för mobbning. Risken för sjukskrivning ökar både hos den enskilde och i arbetsgruppen.</p> <p>- Mobbning bersövar många glädjen i livet. Folk kan bli väldigt förändrade, få en helt annan syn på människor och på sig själva och må fruktansvärt dåligt, säger Louise Svensson, forskare i sociologi vid Örebro universitet.</p> <p>Hennes doktorsavhandling handlar om mobbning på arbetsplatser och hon har intervjuat offer, förövare och kolleger till utsatta.</p> <p>- Att vara en avvikare i gruppen är en riskfaktor för mobbning, säger Louise Svensson. </p> <p>Hon menar att det tydligaste exemplet är att vara en som stöttar en mobbad person, då ökar risken att själv bli utsatt. </p> <p>- Att vara den enda homosexuella eller den enda med invandrarbakgrund kan inverka, även om det långtifrån alltid gör det, liksom att ha andra arbetssätt än kollegerna och att ha en annan syn på vad en anställd ska göra. Att prata med en vårdtagare </p> <p>i stället för att fika med kollegerna kan göra att en person blir sedd som avvikare.</p> <p><b>Vilka återkommande uttryck tar sig mobbningen?</b></p> <p>- Det är ett pärlband av en massa små händelser i rad, det är det som gör det till mobbning. Vanligt är att inte hälsa, inte låt personen komma till tals på möten och att låta personen göra bort sig. Att inte vilja prata på fikarasten, att ingen bjuder in den här personen, är nog det tydligaste exemplet.</p> <p><b>Din forskning visar att den fysiska arbetsmiljön också spelar roll?</b></p> <p>- När mobbningen väl har uppkommit är det något som förstärker och synliggör den ännu mer. Har man ingen fysisk reträttplats, utan hela tiden måste vara tillsammans med de andra, möjliggörs mobbningshandlingar.</p> <p>Louise Svensson ska nu tillsammans med sina kolleger söka medel för att forska kring vad som kan göra att mobbade lyckas komma tillbaka till arbetslivet.</p>

Nästan en av tio mobbas på jobbet

Sedan 1989 gör SCB vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket en stor arbetsmiljöundersökning bland mellan 10 000 och 15 000 sysselsatta svenskar.
I den senaste mätningen, från 2009, uppgav nio procent av kvinnorna och lika många av männen att de under det senaste året känt sig mobbade av chefer eller arbetskamrater. Sedan 2007 har det skett en ökning bland båda könen.
2009 fick Arbetsmiljöverket in 640 anmälningar om kränkande särbehandling på arbetet. I fjol var antalet anmälningar 623 stycken.
- Under en 20-årsperiod har det psykosociala området, där kränkande särbehandling ingår, vuxit. Vi ser att arbetsmiljöproblemen finns där, och att det kommer in nya aspekter som hot och våld, säger Arbetsmiljöverkets gd Mikael Sjöberg.