Varje teknikskifte har gjort oss sjuka

Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, berättar att införandet av ny teknik i alla tider har gett upphov till särskilda myter och sjukdomsbilder.

- Kvinnliga telegrafister kring sekelskiftet ansågs till exempel löpa förhöjd risk att bli sjuka i neurasteni, ett slags allomfattande diagnos med trötthet som främsta kännetecken, säger Karin Johannisson.

Både tiden kring sekelskiftet år 1900 och millennieskiftet år 2000 utmärks av allt snabbare förändringstakt. I början av 1900-talet accelererade industrialiseringen, Sverige lämnade det agrara samhället. Med 2000-talets början exploderade it-användandet. Vid båda tidpunkterna ökar den psykiska ohälsan; människor känner sig pressade av prestations- och konkurrenskulturen i det nya informationssamhället. Ordet stress fanns redan vid 1900-talets början, med ungefär samma innebörd som i dag, som sjukdomsorsak.

Idén att överansträngning och överstimulering skapar sjukdom hade börjat växa fram på 1870-talet, Fram till dess hade man inte betraktat trötthet som ett medicinskt problem, men nu började forskarna mäta trötthetens roll i olyckor och i sjukfrånvaron. Det var en stor besvikelse att vaccinet mot trötthet, som en forskare kommit på, blott var en dröm.

Diagnosen utbrändhet myntades i Christina Maslach bok Utbrändhet från 1982.

Nu ökar diagnos depression som sjukskrivningsorsak för psykisk ohälsa. WHO,Världshälsoorganisationen, förutspår att depression kommer att öka till i hela världen till att bli den största av sjukdomar år 2030.

Fotnot: webbplatsen är www.healthwatch.se