Arbetsmiljö

Uppdrag: Dumpa skärmarna!

Det här ska...Trafikinformatören på röda linjen i Stockholms tunnelbana, Tania Kihlman till vänster, har fem skärmar att hålla kolla på, trafikledaren Frej Sandin till höger åtta. Det var meningen att det skulle bli ytterligare sju skärmar att övervaka när ställverket digitaliseras. I stället blir det… Foto: Fredrik Andersson
...bli så här!… en skärm mindre att hålla reda på när det gamla analoga ställverket digitaliseras. Skissen visar hur dubbla rader skärmar och en skärmväxlare kommer att lösa problemet. Några system får helt enkelt dela skärm.
Rebecca Hallqvist är civilingenjör inom design och användbarhet på konsultfirman Inuse.
Fredrik Andersson är civilingenjör inom design och användbarhet på konsultfirman Inuse.
Gunnar Schenk, bemanningskoordinator för trafikledningen på röda linjen. Foto: Elisabeth Vene
Jacob John är informatör och sitter med sina fem skärmar. En av dem är chatten SL just nu, där alla lokalbanor samlas. Om det uppstår problem kör han ut information direkt i radiosystemet och kontaktar radiokanalen Mix Megapol. Han har jobbat här i fem år. Under tiden har det blivit mycket mer ansvar, bland annat för att bokföra utrop och tillvägagångssätt. Foto: Elisabeth Vene
Willie Lo jobbar som trafikledare på röda linjen i Stockholms tunnelbana. Foto: Elisabeth Vene

DIGITAL ARBETSMILJÖ. Arbetsborden dignade redan av övervakningsskärmar. De skulle bli ännu fler. Då tog arbetsgivaren hjälp. Tillsammans med användarna kunde de i stället minska antalet skärmar.

Publicerad

På varje arbetsplats står åtta skärmar i bredd. Åtta tangentbord, åtta möss. Ett virrvarr av sladdar. Det är arbetsmiljön för trafikledarna och informatörerna på röda linjen i Stockholms tunnelbana.

– Här gäller det att vara vidsynt, skämtar Gunnar Schenk, bemanningskoordinator för tunnelbanelinjens trafikledning, som finns på station Liljeholmen.

Fyra människor sitter i en lång rad. Skrivborden är 3,5 meter breda för att rymma alla skärmar.

– Det blir fler och fler system som vi ska hålla reda på. Ett problem är när vi får lära oss ett nytt system och inte jobbar med det på ett tag. När det sedan behövs kommer man inte ihåg det längre, säger Gunnar Schenk.

Digitaliseringen av ställverket skulle innebära ytterligare sju skärmar att övervaka. De jättebreda skrivborden måste bli ännu bredare. Men i stället för att köpa nya bord vände sig Storstockholms Lokaltrafik, SL, till en konsultbyrå som har specialiserat sig på design för användbarhet.

– Vi börjar med att kartlägga användarnas beteende, deras behov och drivkrafter, säger Rebecca Hallqvist, ”user experience designer” från konsultbyrån Inuse och civilingenjör från Chalmers i botten.

Bolaget startades 2002 av människor som alla upplevt hur svårt det är att komma i mål med det digitala. Grundidén är att utgå från användarna och hitta lösningar som stödjer arbetssättet.

– Hur snabbt det går att lösa en trafikknut här på röda linjen påverkas av hur väl deras arbetsmiljö är utformad, säger Fredrik Andersson, andra halvan av SL-teamet från Inuse, också han civilingenjör inom design och användbarhet.

Tunnelbanelinjens gamla ställverk är helt analogt. Under det finns ett relärum som är kopplat till hela banan. Via ställverket ser man var tågen är och vart de ska. Det är tågförare som administrerar tågbanan via ställverket manuellt. Bara de klarar av det; man måste kunna köra tåg för att göra rätt. Tre gånger tre timmar i kvartalet är de ute och kör för att behålla kompetensen och behörigheten. Nu ska de och ställverket bort. Eller rättare sagt in i ett nytt signalsystem. Man kommer fortfarande kunna gå in och ändra en växel manuellt, men det sker med ett musklick.

– Det är nödvändigt att gå från ett manuellt analogt system till ett automatiserat digitalt för att kunna hantera den ökande trafiken, säger Fredrik Andersson.

Den nya trafikledningslokalen byggs bakom väggen till den gamla. Konsulterna från Inuse byggde upp prototyper av flyttkartonger i den nya lokalen och bjöd in alla till diskussion. I förankringsprocessen med användarna kom man till exempel på att placera arbetsborden i ett kluster med trafikledarna i mitten. Alla ska kunna se och höra varandra.

– Det är mycket överhörning, som är viktig för att ha en känsla av vad som händer. Nu sitter informatören längst bort, han eller hon måste resa sig för att höra de andra, säger Rebecca Hallqvist.

I den nya lokalen finns en fullständig arbetsplats uppbyggd. Den svängda formen på skrivbordet är för att underlätta kommunikation och slippa stöta höften i något vasst. Bredden har kunnat krympas från 3,50 till 2,20.

– Det största problemet nu är nog att hålla reda på vad som hör till vad. Egentligen vill man bara ha ett tangentbord och en mus, säger trafikledare Willie Lo.

Dubbla rader skärmar och en skärmväxlare löser det problemet. Det blir en skärm mindre i stället för fler. Det har man ordnat genom att låta några system dela skärm. Åtta möss har reducerats till två, att ha bara en funkar inte, av säkerhetsskäl.

– Vi har föreslagit att det ska bli en vanlig mus och en roller-mouse för att det i alla fall ska bli tydligt vilken som hör till vilken rad, säger Fredrik Andersson.

Inbyggd telefonladdare i bordet gör det lite prydligare liksom en nedsänkt pennkopp. Som det nu är måste man ha ett sidobord för den typen av arbetsredskap som annars skulle skymma skärmen.

Även de sekundära användarna finns med i planeringen. De som ska städa, de som gör installationer.

– Om det är besvärligt gör montören kanske en snabblösning med till exempel en för kort sladd, som den Willie Lo har till sin telefon så att han inte kan höja sitt höj- och sänkbara bord, säger Fredrik Andersson.

En yttre trafikledare kommer in och sjunker ner på en stol. Jävla Put, muttrar han trött. Put är förkortning för Person under tåg. En barnvagn hade hamnat på spåret i Alvik. Den här gången gick det bra.

– Man drabbas av Put förr eller senare, man lever med det hela tiden, säger Gunnar Schenk.

Annars är det lugnt just nu i trafikledningscentralen. Men det kan vara rena getingboet. Då surrar det av förslag på trafiklösningar. Informatören ringer runt och beställer ersättningsbussar och informerar spärrpersonalen. Den nya lokalen är utrustad med en matta som dämpar bullret. Efter en akustikanalys har vissa väggar försetts med ljudabsorbenter, för att det inte ska uppstå en stående ljudvåg. Högtalarljudet är samordnat och utrustat med en samlad ljudkontroll, volymen kan anpassas efter situationen.

Bara radion går sin egen väg, det handlar om säkerhet. Kontrasten mellan fönster och väggar är minimerad för att hindra att reflexer studsar i väggarna, och skärmarna är reflexbehandlade. Belysningen är justerbar för varje arbetsplats.

Det är ännu inte helt klart hur bemanningen kommer att bli. Det nya systemet tas i drift först om ett par år.

Så gick det till – steg för steg

1. Storstockholms Lokaltrafik, SL, behöver göra om trafikledningskontrollrummet.

2. Konsulterna börjar med att observera och intervjua användarna i deras egen miljö.

3. Research och studiebesök på en ledningscentral för Köpenhamnspolisen.

4. Presenterar arbetet för olika grupper inom SL vid flera tillfällen. Berättar om syftet och varför arbetet i kontrollrummet är så viktigt. Om en enda sekund går förlorad vid exempelvis ett stopp i tunnelbanan påverkas sannolikt över 10 000 passagerare.

5. Experter kollar akustik, inredning, belysning för bästa arbetsmiljö.

6. Bygger prototyper av arbetsstationer och en mockup i full skala, som användarna fick testa och utvärdera.

7. Konsulterna från Inuse kallas ”user experience designers”. De jobbar med allt från att förstå användningskontexten till att definiera funktioner och de små detaljerna och hela vägen fram till hur användaren faktiskt upplever lösningen.