Synen på jämställdhet påverkar arbetsmiljöarbetet

Vård, skola, omsorg är sektorer med kvinnodominerade arbetsplatser som dras med stora arbetsmiljöproblem, främst stress. Men hur problemen löses beror på vart politikerna riktar sin uppmärksamhet. Det beror i sin tur på hur kommunens styrsystem ser ut och vad politikerna har för uppfattning om varför arbets­platser är ojämställda. Det visar Vicki Johansson, professor i offentlig förvaltning, och Annika Theodorsson, fil dr i offentlig förvaltning, från Förvaltningshögskolan, som nyligen presenterade delresultat av sin forskning.

Kommunerna har huvudsakligen två olika sorters styrsystem, enligt forskarna. Dels mål- och resultatstyrning, som handlar om att sätta upp mål och mäta om man når dessa, dels direkt verksamhetsstyrning där frågor behandlas när de uppkommer. När forskarna jämförde hur politikerna såg på arbetsmiljön och jämförde med sjuktalen framkom att de olika styrsystemen påverkar politikernas fokus.

– I våra preliminära resultat framkommer att i mål- och resultatstyrda kommuner uppfattar man arbetsmiljön som bättre, men där är sjukskrivningstalen högre jämfört med de direkt verksamhetsstyrda kommunerna. Där uppfattar de arbetsmiljön som sämre men sjukskrivningstalen är lägre, säger Vicki Johansson.

Liknande samband finns mellan vilken förklaring som politikerna har på varför det finns kvinno- respektive mansdominerade arbetsplatser och hur man bedömer arbetsmiljön.

– Det finns ett tydligt samband mellan hur en fullmäktigledamot bedömer jämställdheten i den egna kommunen och hur hen bedömer arbets­miljön. Ledamöter som bedömer jämställdheten som dålig bedömer också arbetsmiljön som sämre, säger Annika Theodorsson.

Vicki Johansson och Annika Theodorsson har också kunnat visa ett tydligt samband mellan hur politikerna i kommunerna ser på arbetsmiljöproblemen och hur de väljer att hantera dem. Forskarna hittar främst två typer av lösningar: strukturella och individuella. Politikernas strukturella lösningar handlar om att förändra organiseringen av arbetet, anställa mer personal och förändra arbetstiden. De individuella lösningarna handlar om att lära individen så kallade copingstrategier för att hantera arbetsmiljön. Det kan till exempel vara mindfulness-kurser, friskvård och belöningar.

Forskarna ser ett tydligt samband mellan styrmodeller och syn på jämställdhet, och vilka lösningar som finns. Kommuner som förklarar skillnader på kvinnodominerade och mans­dominerade arbetsplatser med att kvinnor och män är olika, kallar forskarna för kommuner med stark könsmaktsordning.

– Ledamöter i kommuner med hög grad av mål- och resultatstyrning och med stark könsmaktsordning är mindre positiva till strukturförändrande arbetsmiljöåtgärder och mer positiva till copingåtgärder än andra ledamöter, säger Vicki Johansson.

De kommuner som i stället tror att skillnaderna på arbetsplatserna beror på att män vinner på bristande jämställdhet och har direkt verksamhetsstyrning är mer positiva till strukturförändringar. I sådana kommuner var det också vanligare att ha en helhetssyn på individen. Även om sämre hälsa berodde på privat­livet såg man det som ett arbetsmiljöproblem.

Ska man långsiktigt lösa arbetsmiljöproblemen krävs strukturförändringar, tror Vicki Johansson och Annika Theodorsson.

– Copingstrategier är också bra, särskilt på kort sikt. Men i dag försöker man anpassa individen och ge dem copingfrämjande strategier för att de ska få det bättre i en dålig miljö. Det krävs strukturförbättringar, men de är dyrare, konstaterar Vicki Johansson.