Arbetsmiljö

Stuckna och blodsmittade får dåligt stöd

I vårdarbetet riskerar man ibland att smittas av sin patient. Det hände Agneta Bjurman, Kia Lundström och Kaj Johansson. Deras berättelser visar hur yrvakna vårdarbetsgivarna är och hur svårt det är för den drabbade att få ut en skälig ersättning av försäkringssystemen.

Publicerad

Åtta av tio sjuksköterskor sticker sig någon gång under sin yrkesbana på en spruta eller något annat vasst. Många gör det regelbundet. Om oturen är framme kan det leda till blodsmitta.

Trots att problemet är utbrett, hamnar det i skymundan. Orsakerna är flera. När man sticker sig kan det upplevas som relativt bagatellartat. Den som insjuknar gör det kanske efter lång tid. Flera av blodsmittorna som hepatit C och HIV är skamfyllda sjukdomar som reser frågor om narkomani och sexuell vidlyftighet.

Men igår, tisdag, trädde tre modiga före detta vårdanställda fram på Riksföreningen Hepatit C Vårdnets konferens om stick- och skärskador i vården.

Agneta Bjurman, legitimerad sjuksköterska sedan 1970-talets början, berättade att hon stack sig i arbetet ganska många gånger. Hon fick sjukdomssymtom av olika slag redan under 1980-talet, men det var först 1994 som hepatit C verifierades.

- När jag blev påmind av en kollega kom jag ihåg en gulsotspatient som dog senare.

Agneta Bjurman hade stuckit sig på en använd nål i vården av den patienten. Det var när hon skulle sätta dropp och ta ett antal prover.

- Det var positivt att få en diagnos eftersom jag hade varit sjuk så länge utan att veta varför.

Undersköterskan Kia Lundström smittades när hon arbetade hemma hos en före detta missbrukare som var förlamad.

- Jag började jobba utan introduktion. Jag visste ingenting. Efteråt fick jag höra att arbetsgivaren visste om att brukaren hade hepatit C.

Mannen hade rinnande liggsår på skinkorna och behövde mikrolavemang. Kia Lundström arbetade endast skyddad av plastpåsehandskar och eftersom hon hade kattungar hemma som hade rivit henne på händerna, var hon mottaglig för smittan.

- Försäkringskassan beslutade att jag skulle bli sjukpensionär, men då tyckte jag att jag hade rätt till arbetsskadelivränta.

I Kia Lundströms fall visade det sig att fackförbundet Kommunals ombudsman var alltför överbelastad för att kunna företräda henne, även om han aldrig sade nej utan bara lät tiden gå. Hon anlitade en advokat och kunde till slut stoltsera med en godkänd arbetsskada samt ett beslut i Afa Försäkrings vållandenämnd om att arbetsgivaren, Halmstad kommun, hade varit vållande till smittan. Men det var efter sju år!

- Jag höll på att gå i personlig konkurs.

Sjuksköterskan Kaj Johansson har nyligen intervjuats i Arbetarskydd. Läs artikeln här i morgon.

Under konferensen berättade alla tre öppenhjärtigt om avbrutet yrkesliv, förstörd privatekonomi och förlorade relationer. De efterlyser tydlig information åt alla blodsmittade om rättigheter. De kräver en trygg arbetsmiljö och vill få bort den skamliga stämpeln på blodsmitta: tystnad underlättar knappast arbetet mot smittspridning.

Riksföreningen Hepatit C Vårdnet kräver:

- att landstingen ordnar ett gemensamt rapporteringssystem

- att alla hepatit C-patienter följs upp

- att Arbetsmiljöverket och Smittskyddsinstitutet kartlägger problemet omfattning

- att godkända arbetsskador leder till tryggad ersättning