Stressforskaren: Fria tider rena drömmen – för vissa

2015-08-18 15:00 Birgitta Ländin  
Göran Kecklund är forskare vid stressforsningsinstitutet på Stockholms universitet. Foto: TT-Bild

ÖVERTIDSRISK. På arbetsplatser inom handeln får du avdrag på lönen om du är fem minuter sen. På andra håll bryr sig ingen om var du är eller när du jobbar – bara jobbet blir gjort. Men friheten kan ha ett stresspris, visar forskning.

– För vissa är fria arbetstider rena drömmen, och en bra lösning för att få arbete och privat­liv att gå ihop. De som upplever det så är i allmänhet personer som är bra på att sätta egna gränser, kan säga nej och slå av mobilen, och de motstår frestelsen att i tid och otid kolla företagsmejlen, säger Göran Kecklund, vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Å andra sidan, fortsätter han, kan de fria tiderna vara motsatsen för den som inte är bra på att planera sin tid eller på att säga nej, eller som har en alltför hög arbetsbelastning. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsbördan är rimlig.

– Det finns annars en risk att vad som ska vara en 40-timmarsvecka i stället blir 50-timmarsvecka, utan den möjlighet till återhämtning som vi alla behöver, säger han.

Stressforskarna har undersökt både arbetare som har skiftarbete och tjänstemän som i olika grad har kunnat påverka sin arbetstid. För båda grupperna finns en risk för otillräcklig återhämtning.

För tjänstemännen är risken för ohälsa ofta kopplad till för mycket övertid – för arbetarna är det just skiftarbetet som kan innebära hälso­risker.

– Kronisk stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. Otillräcklig återhämtning kan också leda till att vi blir mindre produktiva i vårt arbete, säger Göran Kecklund.

Oavsett om man har stämpelklocka eller andra tidrapporteringssystem är det enligt forskningen vid Stockholms universitet tydligt att den som har en möjlighet till någon påverkan på hur arbetstiden förläggs har en chans att må bättre. Om chefen och medarbetaren är vaksamma på risken att detta övergår till en gränslöshet, så finns goda möjligheter att hitta en bra balans. Även de arbetare som har en möjlighet att påverka hur skiften förläggs mår bättre. Graden av eget inflytande över arbetstiden tycks vara en central faktor som är lika viktig som hur mycket man arbetar när det gäller att inte dra på sig stressrelaterade besvär.

Gamla anor – och fusk

• Stämpelklockan har funnits sedan det sena 1800-talet och har sitt ursprung i England. Den har hållit generationer av arbetare i schack och nogsamt noterat frånvaro, sena ankomster och för långa raster. Och anställda som inte har velat vara på plats har utvecklat metoder att fuska – att stämpla in åt varandra torde vara det vanligaste fusket.

• Som svar på fusk och som en naturlig del av den tekniska utvecklingen har de nya elektroniska varianterna av stämpelklockan utvecklats. Förutom den typ som används på Ica Ringen (se nästa uppslag) finns varianter för restauranger, hotell och frisörer som också inrymmer den personalliggare som skattemyndigheten kräver.

Personalliggare för vissa branscher

• Hotell och restaurang, frisörer och tvätterier är branscher som enligt lagen måste ha en personalliggare där den personal som arbetar ska registreras.

• Personalliggaren kan bestå av en fysisk bok där personalen skriver in sina namn, eller så kan den vara digital. Stämpelklockor för dessa branscher har därför oftast en inbyggd personalliggare.

Birgitta Ländin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen