Arbetsmiljö

Strålsäkerheten brister för driftpersonal i Västerås

Ledningen för Westinghouse har nu lovat att ta tag i bristerna som påtalats vid kärnbränslefabriken i Västerås. (Bilderna är tagna 2010, personerna på bilden har inget sammanhang med artikeln) Foto: Jörgen Appelgren
Tankarna med radioaktivt avfallsvatten har varit felkopplade ända sedan 1987, visar Arbetsmiljöverkets granskning. Foto: Arbetsmiljöverket

Kärnbränslefabriken i Västerås har slarvat igen. I en källare står omärkta tankar med radioaktivt avfall som strålat utan att personalen känt till det. Tankarna har också felkopplats så att radioaktivitet läckt ut. Strålsäkerhetsmyndigheten håller nu ett extra öga på Westinghouse.

Publicerad

I våras upptäcktes omfattande brister inom strålskyddet på Westinghouse i Västerås. Även 2010 uppdagades slarv. Företaget har inte haft koll på strålnivåerna på arbetsplatsen. Och nu visar det sig att tankar med radioaktivt avfallsvatten varit felkopplade ända sedan 1987. Kontaminerat vatten har hamnat i ett dike utanför fabriken och runnit vidare ut i Svartån och Mälaren.

Exakt var det radioaktiva vattnet har tagit vägen vet inte företaget. Westinghouse, som tillverkar kärnbränsle och komponenter till kärnkraftverkens reaktorer, måste nu undersöka saken, och sanera ett dike.

Strålsäkerhetsmyndigheten hittade även brister i arbetsmiljön. Driftpersonal kan ha utsatts för radioaktivitet i för höga doser. I källaren på kärnbränslefabriken, där tankarna står, finns inga skyltar om strålnivåer, ingenting om att området är kontrollerat och säkert att vistas i. Personalen har inte fått direktiv om hur de ska bete sig vid rören som strålar. Hur nära de kan stå.

Om någon har fått i sig farligt höga halter är oklart. Anställda som vistats i källaren har inte burit dosimetrar. Enhetschefen på Strålsäkerhetsmyndigheten Jan Lillhök var efter förra verksamhetsbesöket bekymrad och sa till tidningen Ny Teknik:

- Så här får arbetsmiljön absolut inte se ut. Vi kommer att ta tag i den här frågan.

Fyra olika strålkällor lokaliserades på den aktuella arbetsplatsen. Själva avfallstankarna strålar, luddet som radioaktiva partiklar fastnar i, filtret och rören som vattnet leds ut igenom.

Nils Addo är den utredare vid tillsynsmyndigheten som varit ute på företaget vid flera tillfällen. Trots att han tidigare ställt krav på Westinghouse fanns fortfarande brister i strålskyddet.

- Vi kommer att öka tillsynen under 2013. Strålmiljön är ju en del av arbetsmiljön. Så vi ställer frågor om personalen också. Vilka instruktioner får de och varför finns det inga skyltar om att området är kontrollerat. Personal som ska in i källaren måste veta hur strålmiljön ser ut bakom dörren, säger Nils Addo.

IF Metall-klubbens huvudskyddsombud Thomas Hellström har inte kopplats in på ärendet. Han jobbar i en annan del av fabriken och känner inte till hur källarlokalen ser ut, säger han till Arbetarskydd.

- Jag är inte hundra på vad de gör därnere. Men så vitt jag vet jobbar ingen åtta timmar om dagen i källaren utan det är kortare jobb.

Ledningen för Westinghouse har nu lovat att ta tag i bristerna. Skyltar sätts upp. Personalen ska få dosimetrar, både en passiv som mäter strålningen som driftpersonalen utsätts för per månad och en larmdosimeter som tjuter vid för höga strålvärden. En diskussion pågår också på Westinghouse om driftpersonalen ska bära ansiktsmask.

Samtidigt. Faktum kvarstår:

I 25 år har driftpersonal utsatts för radioaktivitet i okända doser.

---

Arbetarskydds systertidning Ny Teknik har länge bevakat problemen på Westinghouse i Västerås:

2012-12-05: Westinghouse utsläppsskandal växer

2012-09-27: Westinghouse fortsätter utreda läckage av kobolt-60

Gränsvärden för radioaktiv strålning

  • Stråldos, oftast uttryckt i måttet millisievert, visar den sammanlagda mängden joniserande strålning som en människa utsatts för.
     
  • Högsta tillåtna stråldos för den som arbetar i en verksamhet med joniserande strålning är i dag 50 millisievert per år men nivån anses vara för hög och är på väg att sänkas till 20 millisievert per år.
     
  • Under fem år får dosen, enligt dagens regler, inte överskrida 100 millisievert. Det genomsnittliga gränsvärdet under fem år blir därmed 20 millisievert. Så höga värden når i dag bara enstaka personer inom kärnkraftsindustrin.
     
  • Enligt ALARA-principen (As Low As Reasonably Achievable) ska arbetsgivare göra sitt bästa för att minimera strålningen så att ingen utsätts för några stråldoser. 

Källa: SSMs författningssamling 2008:51, KTH, handläggare på SSM