Arbetsmiljö

Sömnen kommer åter med vårljuset

24 procent lider av sömnbesvär. Men under det ljusa halvåret minskar den siffran kraftigt. Foto: Colourbox

Ljuset återvänder. Då blir nattsömnen bättre för många av oss. <br/>– Sannolikt är det den biologiska klockan som börjar gå rätt. Under den mörka årstiden får den inte tillräcklig information, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

Publicerad

24 procent av oss har sömnbesvär. Det definieras som att ha svårt att somna minst tre gånger i veckan eller vakna mitt i natten i samma utsträckning. Ren sömnlöshet, insomni, är det 11,5 procent som lider av i Sverige. Det ser ungefär likadant ut i andra länder.

Det är vanligast att vi har svårt att sova när mörkret härskar.

– Under sommaren är sömnproblemen väldigt kraftigt reducerade, säger professor Torbjörn Åkerstedt, chef för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Men just nu kulminerar vårtröttheten. I mitten av mars är obehaget som starkast för den som lider av vårdepression.

– Det är en effekt av att dagslängdens förändringshastighet är störst nu, förklarar Torbjörn Åkerstedt. Samma gäller för oktober, då nästa depptopp inträffar.

Under sommarhalvåret mår vi bättre i största allmänhet. Ljusa tider är också semestertider, stressnivån sjunker. Och det är stress som är den i särklass vanligaste anledningen till sömnbesvär, som i sin tur är kopplade till depression.

– Sömnsvårigheter verkar vara huvudorsaken till depression i dag. Det går knappt att hitta en depression utan störd sömn. Samma gäller utbrändhet, säger Torbjörn Åkerstedt, som ska föreläsa vid en populärvetenskaplig temadag om stress, sömn och hälsa på Stockholms universitet den 23 april.

Man kan klara att sova för lite i ganska många veckor, men man blir gradvis allt sömnigare och presterar sämre. Såväl minnet som kreativiteten och planeringsförmågan tar stryk av långvarig sömnbrist. För de flesta räcker det med återhämtningen under helgen, men de som lider av långvariga problem löper nästan fördubblad risk för långtidssjukskrivning.

Tvärt emot vad man skulle kunna tro är det tonåringar och unga vuxna som tål sömnbrist sämst. De har också större sömnbehov, en tjugoåring behöver 8,5 timmar, medan 6,5 timmar räcker för en 60-plussare som Torbjörn Åkerstedt.

Hur sover du själv?

– Bra. Det gör de flesta, mellan 50 och 60 procent.

Varför började du forska kring sömn?

– Sömnen är förmodligen viktigare än mycket annat när det gäller överlevnad.

Hur ändrar man attityd till sin usla sömn?

– Tekniken är att ge tusan i att oroa sig för att man inte sover, det är inte hela världen. För det mesta inbillar man sig bara att man inte kommer att fungera nästa dag.

Vilket är ditt bästa knep för att somna?

Dag Klackenberg, vd på Svensk Handel:

– Jag har en egen sudoku när jag inte kan sova. Jag tittar på dödsannonserna och räknar i huvudet ut hur gamla alla är vid frånfället, lägger ihop åldrarna och dividerar med antalet och får fram medelåldern. Är den över 70 somnar jag belåtet. Är den under 70 blir jag dyster. Det här funkar med Svenska Dagbladet, i Dagens Nyheter är dödsannonserna för många för att jag ska kunna hålla dem i huvudet.

Katarina Widoff, kommunikationsexpert:

– För dig som inte kan somna av oro för att du ska glömma bort saker du plötsligt kommer på, är det bra med block och penna bredvid sängen. Gör en kort minnesanteckning så kan du lättare slappna av.

Jenny Strömstedt, programledare i TV4:s Nyhetsmorgon:

– Samma som för bebisar: regelbundna sovtider, skön säng i mörkt rum, inget jidder med att börja läsa/titta på tv/gå upp och äta om man inte kan sova. En gång i säng – ligg kvar. Inte heller vara rädd för att ligga vaken, det är okej, man klarar mer än man tror och tar igen det dagen efter. Vilket oftast leder till sömn.

Lennart Kriisa, chefredaktör på Arbetarskydd:

– Jag lyssnar på Filosofiska rummet i P1. Filosoferna kämpar med att hitta svar på knepiga frågor, som livets mening eller om robotar är lika mycket värda som människor. Jag somnar alltid halvvägs in i programmet.