Smart hälsoverktyg ger svar i färg

<p>Det vimlar av hälsoverktyg och medarbetarenkäter. Felet med dem, enligt Gabriel Oxenstierna som varit med och skapat Stressforskningsinstitutets "Det nya arbetslivet", är att de bygger på för få och för gamla frågor. De flesta är än 30 år gamla och speglar inte dagens arbetsliv, utan "luktar industrisamhälle lång väg". </p> <p>- Det saknas till exempel frågor kring ledarskap, säger Gabriel Oxenstierna, forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. </p> <p>Han har fräschat upp de gamla frågeställningarna kring stimulans, påverkansmöjligheter, krav och socialt stöd och plussat på med nya frågor om ledarskap, mål, struktur, frihet, demokrati, rättvisa, konflikter och resurser</p> <p>Nytt är också en stor och växande databas att koppla verktyget till. Den bygger på arbetsmiljöundersökningarna som Arbetsmiljöverket gör tillsammans med SCB vartannat år och uppfyller alla statistiska krav. </p> <p>Det finns hittills drygt 9 000 riksrepresentativa, friska, arbetande människor i databasen.</p> <p>Poängen med databasen är att man har något att jämföra resultaten från sitt företag med. Efter bearbetning av medarbetarundersökningen lyser det grönt för positiv signifikans och rött för negativ.</p> <p>Med det nya verktyget hoppas Gabriel Oxenstierna på att man kan hitta exakt vad det är man ska göra för att systematiskt förbättra arbetsmiljön. </p> <p>- Det går att jobba förebyggande i och med att man kan se och mäta vilka faktorerna är som skapar och vidmakthåller ohälsa. Du kan reducera ohälsan med hälften om du lyckas skapa en bra arbetsmiljö. Individen tillkommer förstås som faktor liksom hemförhållanden, men mycket bestäms av hur arbetsmiljön är utformad.</p> <p>Verktyget är uppbyggt i modulsystem, vilket innebär att man kan bygga om och bygga till efter behag. Man kanske vill titta lite extra på livsstil eller fysisk arbetsmiljö. Eller på jämställdheten eller invandrar/mångfald-frågan.</p> <p>Han hoppas att företagshälsovården ska intressera sig för hans verktyg, som han vill vidareutveckla tillsammans med företagssköterskor och läkare, som har värdefull erfarenhet att tillföra. </p> <p></p> <p></p> <p>Martin Malm: Jag skulle bli rädd för ett illgrönt svar</p> <p>- Jag ville hitta ett verktyg för att återkommande utvärdera arbetsmiljön, vad som är bra och vad som kan förbättras. </p> <p>Martin Malm på konsultföretaget Transcendent Group är en glad vd. När han körde hälsoverktyget Det nya arbetslivet på sina konsulter blev resultatet vackert grönt, med bara tre röda områden: För liten tillgänglighet hos cheferna, tyngande krav på social kompetens och svårt att släppa jobbet på fritiden.</p> <p>Det verkar inte så farligt, men i analysen av resultaten framgick att kombinationen av de tre bristerna kan bli potentiellt farlig.</p> <p>- Nu har jag minskat beläggningsgraden för cheferna så att de kan vara mer närvarande, säger Martin Malm som tänker köra mätningen varje år.</p> <p>Du siktar förstås på att få illgrönt resultat?</p> <p>- Nej, då finns risken att man slår sig för bröstet. Dessutom skulle jag bli misstänksam mot verktyget om allt blev grönt. Det viktiga är att det inte blir samma röda områden som nu, det skulle innebära att jag har misslyckats med mitt förändringsarbete. </p> <p>Gunilla Ericsson: Nu tänker vi göra något åt resultatet</p> <p>- Den här gången ska vi göra något åt resultaten, inte bara mäta.</p> <p>Gunilla Ericsson är utvecklingskonsult tillika chef på språkavdelningen på Karlstads universitet. Där gjorde man för några år sedan en internt utformad medarbetarundersökning. Av den framgick att det behövdes förbättringar.</p> <p>Den nya undersökningen från Stressforskningsinstitutet visade att i stort sett samma problem fanns kvar. Men så hade man inte bedrivit något gemensamt förbättringsarbete heller.</p> <p>- Det delar vi med många arbetsgivare, man mäter och gör sedan ingenting. Men nu har vi fattat beslut om att ha regelbundna ledar- och medarbetarundersökningar. Och vi har en tydlig strategi: vi ska inte göra mätningar om vi inte tänker göra något åt resultatet, säger hon. </p> <p>Gunilla Ericsson gillar att det finns referenstal i hälsoverktyget Det nya arbetslivet, så att man kan jämföra sig med andra arbetsgivare. </p>