Regeringen vill stärka skyddet för visselblåsare

Vid en presskonferens på torsdagen presenterade arbetsmarknadsministern regeringens förslag till ny lag som ska öka skyddet för den som anmäler allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats. Den nya lagen föreslås även gälla bemanningsanställda som anmäler allvarliga missförhållanden hos företaget där de är inhyrda.

– Normalt ska man först slå larm internt om man misstänker att allvarliga missförhållanden försiggår. Man kan också slå larm till sin fackliga organisation. Det jämställs i lagtexten med ett internt larm, säger Ylva Johansson.

För att kunna gå vidare och även slå larm externt ställs högre krav på visselblåsaren.

– Då krävs det att du har fog för ditt påstående. Normalt sett ska du ha slagit larm internt först så att arbetsgivaren givits möjlighet att återkoppla. Om arbetsgivaren inte har gjort det eller om den du ska anmäla till också är den som har gjort olägenheten ska du larma externt direkt. Det gäller också i fall där det exempelvis finns risk för att bevismaterial förstörs, säger Ylva Johansson.

Kravet för att visselblåsaren ska kunna få det förstärkta skyddet är att det rör sig om ett allvarligt missförhållande.

– Vad det är definieras i lagtexten. Det måste röra sig om ett brott som har fängelse på straffskalan eller är jämförliga missförhållanden. Brottet måste också ha skett i arbetsgivarens verksamhet, till exempel på arbetstid eller i arbetsgivarens lokaler, säger Ylva Johansson.

Visselblåsaren kan dock inte med stöd av den nya lagen samtidigt begå brott mot till exempel tystnadsplikten.

– Men om din arbetsgivare exempelvis lämnar felaktiga uppgifter till en statlig myndighet som har att kontrollera verksamheten så skyddas du av den här lagen. Den är till för att allvarliga missförhållanden ska komma fram, säger Ylva Johansson.

Utredningen som föregått regeringens förslag kom fram till att arbetsgivarna ska vara skyldiga att upprätta särskilda rutiner för visselblåsare och föreslog även bestämmelser om sekretesskydd. De delarna har regeringen dock valt att inte gå vidare med.

– Det blev väldigt krångligt och mycket skrik för lite ull. Vi har även tagit in synpunkter från lagrådet. Nu är min förhoppning att det finns ett brett stöd i riksdagen för att det här lagförslaget ska gå igenom, säger Ylva Johansson.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Läs mer om lagförslaget här