Arbetsmiljö

Rasismen är en hälsorisk

Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Foto: Jörgen Appelgren

Det är först när kunder och brukare hotar eller våldför sig på personal som arbetsmiljölagen gäller skarpt. Men arbetsgivaren är skyldig att beakta rasistiska påhopp i sina riskbedömningar.

Publicerad

Olika lagar korsar varandra när en kund eller en brukare sållar bort utlandsfödd personal. Det tangerar diskrimineringslagen, arbets­miljö­lagen och brottsbalkens regler om för­olämpning och förtal.

I vissa lägen finns risken att den här typen av kränkningar hamnar mellan stolarna och den anställde blir skyddslös.

När det gäller arbetsmiljölagen finns det en särskild föreskrift om våld och hot i arbets­miljön. Men om det stannar vid att kunder eller brukare ratar utlandsfödd personal blir det svårare.

– I grunden handlar det om det systematiska arbetsmiljöarbetet och att förebygga olyckor och ohälsa, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Att som anställd bli ratad på grund av sitt ursprung kan förstås riskera att leda till ohälsa. Därför är arbets­givaren hela tiden skyldig att ta med detta i sina riskbedömningar.

– Arbetsgivaren ska riskbedöma arbetssituationen och vidta åtgärder om personal uppger att de mår dåligt av den här sållningen. Det är viktigt att hela tiden ha en dialog med personalen och höra hur de uppfattar sin arbetssituation.

Hittills har Arbetsmiljöverket inte utrett eller studerat situationer där kunder eller brukare beter sig rasistiskt mot personal. Ulrich Stoetzer rekommenderar anställda som drabbas att vända sig till arbetsgivaren och på det viset sätta i gång de arbetsmiljörättsliga reglerna.

– Om de mår dåligt kan de vända sig till arbets­givaren och/eller skyddsombudet och det finns också möjlighet för den enskilde att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

Trakasserier i butiker: statistik

• 40 procent av de sysselsatta inom kategorin service-, omsorgs- och försäljnings­yrken uppgav att de varit i konflikt eller i bråk med andra personer än arbetskamrater/chefer.

• 32 procent uppgav att de varit utsatta för hot/våld.

• 10 procent uppgav att de varit utsatta för personlig förföljelse (elaka ord och handlingar).

• 15 procent uppgav att de varit utsatta för sexuella trakasserier från andra personer.

Källa: Arbetsmiljö­verkets rapport Arbetsmiljön 2017. Arbets­miljö­statistik 2018:2.