Parterna kräver svensk expertgrupp för gränsvärden

2019-04-12 00:00 Jonna Söderqvist  

Expertkunskap. Sverige behöver en egen expertgrupp som kan ta fram det vetenskapliga underlaget för att sätta hygieniska gränsvärden.Det anser både fack, arbetsgivare och forskare.

Sverige hade tidigare en expertgrupp som tog fram det vetenskapliga underlaget när Arbets­miljö­verket fattade beslut om hygieniska gränsvärden. Den så kallade kriteriegruppen grundades 1978 och låg under Arbetslivsinstitutet tills det lades ner 2007. Gruppen flyttade då till Arbetsmiljöverket med 10 miljoner kronor i öronmärkta pengar per år. Från och med 2009 bakades pengarna in i myndighetens anslag. I juni 2016 beslutade verket att lägga ned gruppen. Både fack, arbetsgivare och forskare är kritiska.

– Jobbet med att ta fram svenska hygieniska gränsvärden har i princip försvunnit med gruppen. Nu är vi utlämnade till de vetenskapliga underlag som tas fram på EU-nivå, säger Gunnar Johanson, professor i arbetsmiljötoxikologi och tidigare vice ordförande i kriteriegruppen.

I gruppen satt experter inom bland annat toxikologi, yrkesmedicin och lungfysiologi. Arbetsmarknadens parter satt med som observatörer. När gruppen lades ner förlorade de insyn i och kunskap om det vetenskapliga arbetet kring gränsvärden.

– Insynen vi hade var bra. Vi fick kunskap om vilka ämnen som låg för utredning och om forskning, säger arbetsmiljöexpert Cecilia Andersson från Industriarbetsgivarna, som var observatör i gruppen. Hon tillägger att kunskapen kunde föras vidare till medlemsföretagen.

Hon anser att gruppen lades ner för fort och utan en klar struktur för det framtida arbetet.

– Det är viktigt att det finns en gruppering som ser på gränsvärden utifrån svenska förhållanden och också kan utvärdera vetenskapliga dokument från EU.

Inom EU är det sedan i år den så kallade riskbedömningskommittén under den europeiska kemikaliemyndigheten som tar fram underlag för beslut om hygieniska gränsvärden. Tidigare var det en vetenskaplig kommitté som tog fram det underlaget. Nu är den nedlagd.

Det finns också en nordisk expertgrupp som tar fram underlag på beställning av myndigheterna. Men den fokuserar på problemområden snarare än enskilda ämnen som exempelvis kvarts, enligt Gunnar Johanson som är ordförande i den. Han påpekar att gruppen inte helt ersätter den svenska kriteriegruppen.

Även på LO var man kritisk till nedläggningen.

– Sverige behöver beredskap och förmåga att bedöma risker, också framtida. Den förmågan minskade rejält när kriteriegruppen lades ner, säger Sten Gellerstedt, tidigare arbetsmiljöexpert vid LO och observatör i gruppen.

Enligt Sten Gellerstedt finns det flera skäl till att ett underlag från EU inte räcker för att besluta om gränsvärden i Sverige. Industristrukturen ser olika ut i olika länder, arbetstagare utsätts olika mycket för olika typer av ämnen och kan även utsättas för ämnen på olika sätt. Kvarts är också vanligare i berggrunden i Sverige.

LO har fört fram att många av Sveriges gränsvärden sattes på 1970- och 1980-talen och kan behöva revideras.

– Det har funnits ett lågt intresse hos Arbets­miljö­verket för kemiska hälsorisker och för forskning på området, säger Sten Gellerstedt.

Han är också orolig över vad Arbetsmiljöverkets arbete med en ny regelstruktur och översyn av föreskrifterna kan innebära för föreskriften för hygieniska gränsvärden.

– Hygieniska gränsvärden behövs. Ett bra gränsvärde tvingar fram en utveckling, säger han.

Så här jobbade gruppen

Arbetsmiljöverket beställde vetenskapligt underlag för sina beslut om gränsvärden av kriterie­gruppen. Gruppen gick igenom kunskapsläget, utvärderade forskning, och lämnade sina slutsatser om nivåer och effekter på hälsan till verket.

Källa: Gunnar Johanson, tidigare vice ordförande i kriteriegruppen.

Kvarts är vanligt

En av de vanligaste mineralerna i den svenska berggrunden. Finns i granit och gnejs.

Upp till 200 000 arbetstagare kan vara exponerade för kvarts.

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas.

Arbetsrelaterad exponering för kvartsdamm har visats orsaka silikos, lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), och njursjukdom.

Även dödsfall i bland annat hjärtinfarkt och lunginflammation har visats orsakas av kvarts – dock saknas studier som skattar antalet.

KÄLLA: Arbets­miljö­verket, professor Maria Albin med flera.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen