Arbetsmiljö

På schemat: Utbildning och återhämtning

Verksamhets­chefen Arvin Yarollahi och avdelningschef Peter Bolin kan konstatera att det fortfarande finns vakanser men att rekryteringsläget blivit helt annorlunda med 80:10-modellen. Foto: Marika Sivertsson
”Jag har använt min utbildningstid till kliniskt basår. Med fasta scheman har det varit lite svårt att få det att stämma, men vi har ändrat allteftersom. Med mer flexibilitet i planeringen av schemat blir det bättre”, säger sjuksköterskan Eleonor Hjärtmyr. Foto: Marika Sivertsson

ARBETSTID. Sjuksköterskorna var inte ens hälften så många som de borde vara. En av de tre ortopediska avdelningarna hotades av stängning. Men i mars 2017 infördes 80:10, en arbetstidsmodell som ger tid för utveckling och reflektion. Numera är rekryteringsläget gott på ortopedkliniken inom NU-sjukvården i Trollhättan.

Publicerad

Av de 34 sjuksköterskor som ska finnas på avdelning 52 och 55 i Trollhättan saknades 19. Det fanns sex sjuksköterskor på en avdelning och nio på den andra. Antalet vårdplatser gick inte att dra ned mer än man redan gjort.

Till ortopedkliniken inom NU-sjukvården på NÄL (Norra Älvsborgs länssjukhus) i Trollhättan hör också en avdelning på Uddevalla sjukhus som endast arbetar med planerad vård. Där fanns fjorton av sjutton sjuksköterskor.

– Vi valde att inte stänga. Dels förlorar vi intäkter om vi inte producerar, det vill säga utför operationer, och dels skulle sjuksköterskorna inte stanna om de förflyttades till ett sjukhus 20 kilometer bort, konstaterar Arvin Yarollahi, verksamhetschef.

Steg ett i processen var en avgångsenkät till sjuksköterskor som sagt upp sig. Det visade sig att de tre främsta or­sakerna var hög arbetsbelastning, schemat samt brist på utvecklingsmöjligheter. Ledningen för ortopeden fick godkänt från sjukhusledningen att ta in bemanningsföretag och två år på sig att via projektet 80:10 locka nya sjuksköterskor och behålla sköterskorna som var på plats. Modellen innebär alltså att 80 procent av arbetstiden är patientnära, medan 10 procent schemaläggs för utbildning och 10 procent schemaläggs för återhämtning.

Hr-ansvarig Elenor Röing påpekar att det behöver finnas bemanning för att det ska vara möjligt att införa 80:10.

– Det krävs att man kommer upp i en viss nivå i bemanningen, annars blir det inte möjligt att frigöra medarbetare för kompetensutveckling och återhämtning.

Rekryteringen inleddes sex månader innan projektet startade i mars 2017. Sedan dess har 20 sjuksköterskor anställts. Sjukfrånvaron har minskat från 9 procent till 6 procent. Det finns fortfarande ett antal vakanser, men enligt verksamhetschefen också gott om tid att fylla dem eftersom projektet avslutas i mars 2019.

– Jag tror inte 80:10 löser allt, sjuksköterskor börjar och slutar av olika orsaker. Men det attraherar. Och vården blir mer och mer avancerad. Jag tror att en bra arbetsmiljö där man känner att man kompetensutvecklas vinner i längden, säger Elenor Röing.

Arbetstidsmodellen ska rymmas inom grundbudgeten. Men under uppstartsåret 2017 var kostnaden för bemanningsföretag på de två avdelningarna närmare 8 miljoner kronor. I september i år räknar Arvin Yarollahi med att den är noll.

Som han ser det har NÄL med 80:10-modellen kommit upp med en lösning som passar både arbetsgivare och sjuksköterskor. Ledningen planerar nu för att 2019 inkludera även undersköterskorna.

– Vi har hela tiden haft en tät dialog med facket. Det var viktigt att inte undersköterskorna skulle känna sig åsidosatta. Men vi behövde få igenom 80:10 där problemen var som störst, med förhoppningen att undersköterskorna så småningom ska komma med. Där är vi nu, konstaterar Arvin Yarollahi.

Ur arbetsgivarens synpunkt är en av de stora fördelarna att arbetsgivaren fortfarande äger tiden. Medarbetarna ska redovisa vilka utbildningsinsatser de deltar i och hur de använder tiden för återhämtning. Det går bra att skriva ”läste en bok” eller ”kvalitetstid med barnen”. I extrema lägen går det att tillfälligt dra in utbildnings- och reflektionstiden, men under uppstarten har man varit noga med att skydda projektet.

Ingen medarbetare har hittills fått sin utbildnings- eller återhämtningstid indragen. Luckor täcks upp av bemanningsföretag. Några nackdelar har inte visat sig. Det skulle i så fall vara att det ibland har varit svårt att hitta kurser och att det har kunnat kännas stressande att misslyckas med att fylla de 10 procenten.

Framöver blir det emellertid enklare att hitta möjlig­heter till utveckling. Dels skapas nu ett introduktionsprogram till vilket utbildningstid ska användas, och dels har NÄL ett samarbete med Högskolan Väst om bland annat en preoperativ kurs vars första kull just gått ut.

Sjuksköterskan Sophia Leinonen på avdelning 52, rekryterad vid projektets start, har använt sin kompetensutvecklingstid till den kursen, samt till kortare webbkurser om demenssjukvård, diabetes och palliativ vård.

– 80:10 var en viktig anledning till att jag sökte hit, att det fanns en positiv inställning till utbildning. Jag hade kanske kunnat gå kurserna på min fritid men det hade blivit mycket knöligare eftersom jag har två barn. Efter jobbet vill jag vara förälder, säger hon.

Peter Bolin, chef på avdelningarna 52 och 55, konstaterar att det ingår i yrkesrollen att hålla sig uppdaterad på utvecklingen inom yrket. Att den tiden som regel inte finns uppfattar han som ett etiskt dilemma.

– Men med 80:10 är pengar avsatta i budgeten, det blir tydligt vad tiden ska användas till och det gör det möjligt för oss att planera in utbildningsaktiviteter. Vi satsar särskilt på de nyutexaminerade och oerfarna sjuksköterskorna med en kompetensutvecklingsplan där kliniskt basår ingår, samt mentorstöd och hospitering, att skugga sjuksköterskor längs patientens väg från akutintag till uppvak.