Neddragningar gör jobbälskare sjuka

Det är hennes kollega, parhästen sedan många år, Åke Nygren, 75, som presenterar henne som världsartist. Just nu håller de på med en studie om hur man förebygger depression hos gamla. Efter 65 fördubblas risken för depression. Sannolikt har det att göra med att man mister kopplingen till jobbet.

Det är inte aktuellt för Marie Åsbergs del.

– Så länge vi drar in anslag vore det ju knasigt. Vi som är gamla har mycket bättre överblick över vad som är genomförbart och idéer har vi fortfarande.

Tillsammans har hon och Åke Nygren under drygt tio år forskat kring den psykiska ohälsan hos vårdpersonal. De upptäckte att folk blev utmattningssjuka av de stora neddragningarna i landstingen på 90-talet, men inte direkt, utan fem år senare. Ju större minskningar av personalstyrkan, desto större sjuklighet hos dem som var kvar.

– Det är bara en enda studie, det måste göras fler, men sambandet är glasklart, säger hon.

Forskningsanslagen kom från Afa Försäkring, men nu är pengarna slut och rapporten publicerad.

– Vi har gjort en del fynd som vi vill gå vidare på, bland annat höga halter av tillväxtfaktorer som är kopplade till cancer och åderförkalkning, säger Marie Åsberg.

Hon håller till i ett litet trähus bakom Danderyds sjukhus, vid Edsvikens strand. ”Stress­rehab – forskning och utveckling” säger en skylt på den ljusblå fasaden.

Marie Åsberg och Åke Nygren utgör kärnan tillsammans med en forskningssköterska. Några läkare och psykologer är mer eller mind­re fast knutna till gruppen.

– Institutionen har varit generös och låtit oss ha de här lokalerna, säger Marie Åsberg.

Det prydliga arbetsrummet hon tar emot i är bara en fasad.

– Här ska du få se hur jag jobbar.

Jag får som hastigast stoppa in näsan i ett samlingsrum, där travar av papper och böcker trängs med datorskärmar om utrymmet på det solbelysta konferensbordet. Där väntar två forskare på att få komma i gång med dagens jobb.

Marie Åsbergs stora forskarpassion är att förebygga utmattningssyndrom, för det är så svårt att bota.

– Det är inte en så himla bra prognos ens med rehabilitering. Jag och Åke behandlar patienter och visst blir de bättre, men det går inte att säga att det beror på behandlingen. Vi tror att det är ungefär som ett benbrott. Man stabiliserar med gips eller spjälar, men det är kroppen som läker.

Det var Marie Åsberg som en gång myntade begreppet utmattningssyndrom. Det var på 90-talet, folk insjuknade i något som började med depression. Ångest, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter, dåligt samvete, dåligt minne. Depressionen gick över. Men den överväldigande tröttheten bestod. Den som hade kallat sig stresståligast av alla hade nu ingen stresstålighet kvar. Sjukdomen behövde ett namn och Marie Åsberg, som satt med i en kommitté i Socialstyrelsen, föreslog utmattningssyndrom.

Hon vänder sig mot att man ofta kallar sjukdomen för utbrändhet.

– Utbrändhet betecknar en reaktion på arbetsrelaterad stress. Personerna blir känslomässigt utmattade, får distans till jobbet och börjar med cyniska kommentarer. Det är en fullständigt legitim term, men ska inte användas om de utmattningssjuka, för de är inte cyniska, de älskar sitt jobb.

Det gör Marie Åsberg också, men säger att hon inte orkar jobba lika hårt numera. I hennes fall betyder ett sådant uttalande att hon har gått ner till heltid. Förr kunde hon jobba dag och natt.

– Om jag hade legat och grubblat på nätterna hade jag nog gått in i väggen. Men jag brukar säga att jag har ett bräddavlopp, som ett handfat. När det blir för mycket för mig så somnar jag. Jag sover oavsett hur mycket jag har att göra.

Varför fortsätter du att jobba?

– För att det roligt, jag tycker att det är hemskt stimulerande med stora problem.

Hon har att brås på, mamma jobbade som sekreterare tills hon var över 80. Hon dog förra året, 99 år gammal. Såklart jag nämner min mamma, 94, som bor 65 mil bort. ”Hur står du ut?” undrar Marie Åsberg. Sedan utbrister hon: ”Skype! Du måste lära henne Skype!”

Hennes favoritidé just nu är en sajt där stressade människor omedelbart kan få feedback och hjälp. Stress-e ska den heta och finnas under Karolinska institutets förtroendeingivande hatt. Här ska finnas samtalsgrupper, miniföreläsningar av de bästa på området, kbt-behandling för utmattningssyndrom och Marie Åsbergs egen självskattningsskala Keds, där man testar sin nivå av utmattning. Allt är uttänkt in i minsta detalj, det är bara anslag som fattas innan projektet kan sjösättas.

Långtidssjukskrivningar för psykisk ohälsa ökar igen. En del kan förklaras med att de som varit sjuka och återvänt till arbetet inte orkar längre. Men en del är nyinsjuknade, yngre människor, säger Marie Åsberg och pekar på den stigande allmänna stressnivån. Ändå är hon optimistisk om framtiden.

– Allting är cykliskt och det går upp och ner med ekonomin och arbetsmiljön.

Det är det ekonomiska tänkandet som gör att folk far illa, säger hon. Men hon tror att ekonomismen är på väg att försvinna, det är inte lika mycket väckelserörelse över den längre.

– Jag hoppas att människokärlek och empati finns kvar när den ekonomiska hängivenheten mattas av.

Läs också: