Arbetsmiljö

Mobbning och hot i Guds hus

Thomas Ekelund, kyrkofullmäktiges ordförande, Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör, och kyrkoherde Henric Nilson möts i Skanör-Falsterbo. Foto: Pontus Tideman
Lennart Palmér, kyrkorådets ordförande.

Djupgående konflikter. Ständiga ledarkriser. Förtal, hot och mobbning. Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem verkar aldrig ta slut. Arbetarskydd har kartlagt varför kyrkan är en flitig gäst i Arbetsdomstolen.

Publicerad

<p>Lennart Palmér, kyrkorådets ordförande i Skanör-Falsterbo, är bekymrad. Han håller skriften "Konflikthantering i Svenska kyrkan" i sin hand när Arbetarskydd ringer upp. </p> <p>- Jag får ju svara på sådana där 6:6a-anmälningar hela tiden. De kommer från flera håll. Kan inte Arbetsmiljöverket samordna det här på något sätt? säger Lennart Palmér uppgivet. </p> <p>Att många av de anställda i hans församling vantrivs råder det inget tvivel om. Skyddsombuden berättar i anmälningar till Arbetsmiljöverket om smutskastning, förtal, hot, order som följs av kontraorder. </p> <p>Arbetsmiljöverket har ryckt ut och inspekterat, men mycket bättre har det inte blivit.</p> <p>Eländet startade en ljummen försommardag, den 22 maj 2008. Kyrkorådet i Skanör-Falsterbo hade då samlats för att utse en efterträdare till den gamle kyrkoherden. Den givne kandidaten var Thomas Ekelund, 60. Han hade jobbat som präst på orten sedan 1973. Innan dess var han söndagsskolelärare och juniorledare i församlingen. Att Thomas Ekelund sökt tjänsten var självklart. Han bodde redan i prästgården, kyrkorådets beslut vara bara en formsak.</p> <p>- Thomas Ekelund sågs som självklar, minns Lennart Palmér. Jag vet att det fanns erfarna kyrkoherdar i Stockholmstrakten som var intresserade av tjänsten, men när de fick höra att den som var komminister på orten sökt drog de tillbaka sitt intresse. Någon slags hederskodex, att så gör man inom kyrkan... i alla fall i den äldre generationen.</p> <p>Men denna torsdag, då valet skulle avgöras, fanns en motkandidat ur den yngre generationen. Henric Nilson, 40, hade tidigare varit kyrkoherde i Hovmantorp. Nu ville han flytta tillbaka till Skåne där han var född. </p> <p>Valresultatet blev en överraskning. Kyrkorådets slutna omröstning visade att Henric Nilsson valts till ny kyrkoherde med rösterna 6 mot 4. </p> <p>- Thomas Ekelund tog mycket illa vid sig, berättar Lennart Palmér.</p> <p>Thomas Ekelund bestämde sig för att gå emot kyrkorådets utnämning. Taktiken blev att använda sig av den politiska makten. Thomas Ekelund var redan medlem i partiet Kyrkans väl. Nu skulle hans parti ta strid mot det andra partiet i församlingen, Kyrklig Allians. Tidigare hade partierna regerat tillsammans i bästa samförstånd. En bitter kamp bröt ut mellan partierna. Båda satsade stenhårt på att vinna kyrkovalet. </p> <p>Församlingen - ja nästan hela orten - delades i två läger. </p> <p>Partiet Kyrkans väl fick majoritet i kyrkovalet. Thomas Ekelund utsågs till kyrkofullmäktiges ordförande. </p> <p>I augusti i år anmälde kontraktsprosten i stiftet Thomas Ekelund för att tillsammans med Lennart Palmér "driva beslut i kyrkorådet med avsikten att med alla medel omöjliggöra eller försvåra kyrkoherde Henric Nilson arbetsledarskap i församlingen". "Målsättningen är att komminister Eklund blir kyrkoherde efter att kyrkoherde Henric Nilson drivits eller mobbats bort", enligt kontraktsprosten.</p> <p>I september sändes ett varsel om uppsägning till Henric Nilson. </p> <p>- Jaa... det där var alltså ett inofficiellt varsel, säger Lennart Palmér. Och förresten har vi dragit tillbaka det nu.</p> <p>Ett inofficiellt varsel? Från vilken avsändare?</p> <p>- Från Kyrkans Väl.</p> <p>Men Kyrkans Väl är ju inte hans arbetsgivare?</p> <p>- Nej men jag sa ju att det var inofficiellt. Ett sätt att testa om det fanns ett förhandlingsläge. Men vi har alltså dragit tillbaka det. </p> <p>Lennart Palmér tycker att han försökt att göra rätt. Till och med upprättat en handlingsplan för arbetsmiljöarbetet. Men lite börjar han tröttna. Konflikterna och kraven på åtgärder tar mycket tid och energi. </p> <p>- Det här är ju på intet sätt unikt för vår församling. Svenska kyrkans organisation har många brister. Själv tycker jag, med ett förflutet i andra branscher och med erfarenhet av ledarskap från olika håll, att en stor brist är att det inte finns något koncerntänkande.</p> <p>Lennart Palmér hoppas ändå på framtiden. Församlingen ska ta in en extern konsult - något som man för övrigt har fått order av Arbetsmiljöverket att göra. </p> <p>I dagarna väntas församlingen även få ett föreläggande av Arbetsmiljöverket. </p> <p>

Fotnot: Thomas Ekelund har avböjt att kommentera.

Kyrkans organisation

  • Svenska kyrkan har ca 60 000 förtroendevalda och 27 000 anställda varav 3 300 präster, av dessa är ungefär en tredjedel kyrkoherdar och därmed chefer. Den minsta organisatoriska enheten är församlingen och det finns drygt 2 000 församlingar. Varje församling är en egen juridisk person.
     
  • I varje församling finns ett kyrkoråd som företräder arbetsgivaren. Då en församling/ett pastorat ingår i en samfällighet företräds arbetsgivaren av kyrkonämnden. Enligt Kyrkoordningen är samfälligheten arbetsgivare för alla anställda inom samfälligheten.
     
  • Samtidigt finns ett antal kyrkoråd dit kyrkonämnden (också enligt Kyrkoordningen) ska uppdra åt kyrkoråd och eventuella pastoratsnämnder att handlägga vissa arbetsgivarfrågor.
     
  • Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren fördela arbetsmiljöuppgifter i verksamheten. Frågan blir då: Var ligger egentligen arbetsmiljöansvaret? Med samfälligheten som överordnad arbetsgivare hamnar ansvaret där, samtidigt som kyrkonämnden inte har kontroll på alla arbetsgivarfrågor i församlingarna.
     
  • Man kan säga att kyrkliga samfälligheter är organisationer som har en styrelseordförande, men som saknar VD eller verkställande tjänsteman. Det finns i stället flera parallellställda chefer.
     
  • Kyrkans organisation ser hierarkisk ut. Emellertid är det ingen hierarki i egentlig mening. På regional nivå finns tretton stift varav ett ärkestift. Stiftens uppgift är att främja och ha tillsyn över verksamheten i församlingarna. Stiften har vissa beslutsbefogenheter över församlingarna, bland annat föreslå sammanslagningar till större enheter. När det gäller arbetsmiljöfrågor som hänför sig till församlingarna, hanteras dessa på lokal nivå.
     
  • Den nationella nivån har som uppgift att stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet.