Max sex timmar med slaktkniven

Styckarens arbete är ett av få riktigt manuella hantverk som finns kvar. Det beror på att en djurkropp är unik.

- Man bearbetar ett levande material och då är det svårt att standardisera och mekanisera, säger Åke Rutegård, VD i branschorganisationen Kött och Charkföretagen.

Arbetsmiljöverket beskriver styckarens arbete som ensidigt upprepat, starkt styrt och bundet och det är egentligen inte omtvistat.

- Det är ett fysiskt arbete. Självklart innebär det påfrestningar; det vore löjligt att påstå något annat än att det är en utsatt yrkesgrupp, säger Lennart Claesson, personalchef på Scan som sysselsätter uppemot hälften av landets 1000 styckare.

Omstritt är däremot Arbetsmiljöverkets grepp att kräva max sex timmar styckningsarbete per dag. ”Knivarbete” får bara förekomma i en till en och en halv timme i sträck. Därefter måste det följa paus, rast eller arbetsväxling.

Enligt arbetsmiljöinspektör Jan Carlsson vid Arbetsmiljöverket i Växjö är tidsgränserna nödvändiga för att förebygga arbetsskador.

- Men helst hade vi gått ännu längre. Även med de här begränsningarna är risken för ohälsa stor, säger han.

Under första halvan av 2007 ställde myndigheten sextimmarskravet på Scans Kristianstadsanläggning, Atria Scandinavia i Sköllersta, Ugglarps Slakteri i Malmö och KLS Livsmedel i Kalmar.

Atria, Ugglarps och KLS har accepterat kraven och arbetar för att tillmötesgå dem. Scan har däremot överklagat till regeringen med begäran att sextimmarskravet återkallas. Lars von Ehrenheim, kansliråd på Arbetsmarknadsdepartementet räknar med att regeringen kan besluta i frågan tidigast i september.

Under hösten 2007 drog Kött och Charkföretagen igång ett projekt tillsammans med Livsmedelsarbetareförbundet och en forskargrupp kring professor Jörgen Eklundpå Kungliga Tekniska högskolan.

- Syftet är att förbättra arbetsmiljön utan så rigida begränsningar som de Arbetsmiljöverket kommer med, säger Åke Rutegård.

Lennart Claesson menar att man måste förstå att det här är en mycket mer komplicerad fråga än bara hur länge styckarna arbetar med kniven.

- Om det här hade varit en enfaktorsproblematik så hade det redan varit löst, säger Lennart Claesson.

Redan nu jobbar Scans styckare kortare arbetsdagar: sju timmar och en kvart fördelat på fyra-fem pass, enligt personalchefen. Sedan 2006 inför Scan ett slags löpande band för styckning i Kristianstad som ska ersätta mycket av den så kallade enkelbordstyckningen. Det finns vetenskapliga rön som visar att en del lyft försvinner med linjestyckning. Samtidigt är det en utveckling som inte alla styckare välkomnar, delvis för att möjligheterna att tjäna en riktigt bra timlön då minskar.

Lennart Claesson är kritisk till att Arbetsmiljöverket bara ställt sextimmarskravet hos Scan och några av de halvstora företagen. Han anser att de allra minsta köttföretagen blir en betydande konkurrent tillsammans som kan tävla med en billigare arbetsmiljö. Men Mats Ryderheim, tillsynsdirektör vid Arbetsmiljöverket i Malmö försvarar myndigheten.

- Ju mindre man är desto mer generalist måste man vara och då blir det mindre ensidigt arbete, säger han.

Men konkurrensen kommer också från utlandet. Svenska konsumenter blir allt mindre trogna det svenska köttet. Prislappen går före närproducerat och KRAV-märkt. Frågan om arbetsmiljön har konsumenterna inte ens börjat fundera kring och Åke Rutegård misströstar.

- När vi gick med i EU trodde man att Sverige skulle kunna behålla sin konkurrenskraft med djurskydd och naturskydd, men det har visat sig vara tomma, innehållslösa argument, säger han.

Artikeln publicerades ursprungligen i Arbetarskydd nr 7/8-2008.