Kylan i Lund skapar värme

2010-01-27 10:06  

Landets verkliga köldhål möjliggör tester av personligt skydd vid extrema väder. I klimatprofessor Ingvar Holmérs köldlabb testas skyddet mot kyla hos handskar, skor, andningsskydd och kläder.

Denna vinter har gett oss både snö och kyla. Ibland har den känts som den allra kallaste i mannaminne. Men än är det en bit kvar - framför allt till kylan inomhus i ett rum i Lund.

Den kallaste platsen i landet, och förmodligen i Europa, för mänsklig exponering finns i ett laboratorium på Ingvar Kamprad Design Center på Lunds tekniska högskola. Där testar man skyddsklädsel och andra skydd för arbete i kallt klimat.

Den termiska miljöforskningen väcker intresse främst för nordiska förhållanden, men även tillverkare och användare i övriga världen hör av sig. I klimatkammaren har tysk andningsapparatur testats för arbete i sibirisk kyla. Ända ner till 55 grader minus ger svar på de ryska kraven vad gäller personligt skydd. Utrustningen ska finnas vid räddningsarbete i de sibiriska olje- och gasfälten, där kylan kan bli ner till minus 60 grader.

- Extrem kyla kan också bli aktuell för svenska förhållanden, säger Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi. Under de kalla dagarna i början av året var det inte så svårt att tänka sig vad som krävs när elen lägger av en kall vinterdag i Norrlands inland, och reparatörer måste ge sig ut och arbeta. Då gäller det att kläder och utrustning fungerar.

Här blir det dock inte sibiriskt kallt. Den svenska rekordkylan är minus 52,6 grader, uppmätt 1966 i Vuoggatjålme i Lappland. Årets lägsta temperaturer har legat på runt minus 40 grader.

Det är nya köldmedium i kompressorn som skapar den låga temperaturen. I rummet intill går temperaturen åt andra hållet, där är det plus 55 grader som högst. I heta rummet har Ingvar Holmér och hans kolleger testat kläder för rökdykare och brandmän bland annat på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

I klimatlabbet hänger termiska testdockor med formen av människa. Skyddsfunktionen mäts bäst på dockan. Men levande testpersoner är viktiga för att få fram personliga reaktioner på skyddet.

Drygt 300 000 personer i Sverige arbetar i kalla rum eller kyliga klimat. Det handlar om byggnads- och anläggningsarbetare, skogsarbetare, fiskare, jordbrukare, linjemontörer. Men även personal i kylrum, fryshus och kalla lager.

-?Vi har inga föreskrifter och regler kring arbete i kyla utomhus, det har man däremot i exempelvis Danmark och Holland. Deras gräns går vid minus 5 grader, säger Ingvar Holmér. Där bedöms det vara billigare att låta folk stanna hemma än att skaffa dyr skyddsutrustning för några få dagar per år.

Ifråga om kalla lokaler finns en föreskrift som reglerar skyddsåtgärder. För utomhusarbete finns partsnära överenskommelser, ofta har gränsen satts vid minus 20 grader. Generellt sett gäller arbetsgivarens skyldighet att göra riskbedömningar och ett ansvar för personalens hälsa. I mångt och mycket beror dessa på personliga skillnader i upplevelse av kyla och risk för kylskador.

- Slutliga ansvaret hänger även på individen och dennes egen bedömning. Chefen måste lyssna på personen som ska jobba i kylan och tillåta personliga variationer i klädsel, arbetstakt och arbetstidens längd.

Bra skydd väger, det kan blir fem, sex kilo mer att bära på och gör arbetet lite tyngre. Det ger mer värme, men även ökat behov av att vila ut efter kortare arbetspass.

-?Räkna med att jobben i kyla tar längre tid jämfört med arbete i normalt klimat. Vid mätning av arbetstid vid underhåll av en flygplats på vintern, konstaterade forskare att det tog fyra gånger längre tid än på sommaren, säger Ingvar Holmér.

På klimatlabbet utför man tester för tillverkare av skyddskläder, ofta enligt internationella standarder, bland annat för CE-märkning av produkten. I samverkan med forskarna utvecklar tillverkare datorprogram som räknar ut skyddsbehovet hos varje individuell kund. Då kan man skräddarsy behovet, för olika delar i skyddsklädseln men även för arbetets art, som handskars funktion för finmotoriskt eller grovt arbete, krav på halkskydd eller stöttålighet hos skorna.

Regelbundet arbete i kallt väder kan förbättra cirkulationen hos människan, framför allt i händer och fötter. Många kan träna upp sin förmåga, och därmed tåla kyla bättre. Å andra sidan skapar kylskador en ökad känslighet för kallt väder.

-?Arbetare i Norden är normalt bra på att skydda sig mot kyla och kan klara av att arbeta även under minus 20 grader, säger Ingvar Holmér. Motivation kan ibland överspegla känslan av kyla och innebära en risk för underskattning av riskerna.

En lite speciell variant av kallt arbete är kyla i kontorslokaler. Det handlar då mer om "diskomfort", man är extra känslig eftersom man normalt sitter still och arbetar med de känsliga fingrarna. Därför finns krav på miniminivåer för inomhusvärmen. Socialstyrelsen har rekommendationer som är riktade mot daghem, skolor och bostäder.

-?De bör kunna vara direkt överförbara till kontorsmiljön, och därför kunna användas för att ställa krav på temperaturen inomhus för personalen, säger Ingvar Holmér.

Text: Torbjörn Uhlin

Tre faktorer som bör styra upplägget av kallt arbete

1 Klädseln ska vara flexibel, med flera lager och anpassade

för arbetsuppgiften. Det finns Europastandarder att utgå från för kläder och skyddshandskar. På gång är standard för skyddsskor.

2 Individens beteende. Klädseln anpassas efter arbetets intensitet. Man ska varken vara för varmt eller för tunt klädd. En strumpa kan behövas innanför en annan för att samla upp fukten. En strumpa som ska bytas i pauser. Vid finmotoriskt arbete kan ett par tunna fingervantar föredras, men med varma vantar att ta på när kylan tränger på.

3 Arbetsorganisationen, ska anpassas för olika uppgifter och temperaturer. Ju kallare, desto fler korta perioder med arbete som avlöses av pauser i värmerum eller vid en brasa. Olika personer ska kunna arbeta olika intensivt och med olika pausintervaller.

Klä dig rätt när kylan kommer

Trelagersregeln är en generell och bra tumregel när vintern slår till. Innerskikt, mellan- och ytterskikt.

Innerskiktet ska ge komfort. Naturmaterial är bra om man inte svettas mycket, då är syntet att föredra. Bomull bör man undvika helt, det klibbar på huden och kyler när det blir blött.

Mellanskiktet ger värmeisolering. Syntet eller naturmaterial fungerar, en fleecetröja är ett bra alternativ.

Ytterskiktet ska skydda mot regn/snö, kyla och vind. Jackan ska vara lång och kunna snöras nedtill. En rejäl krage skyddar halsen. Ytterplaggen ska kunna stängas till vid hals, ärm och underben.

Dessutom: Tumvantar med foder och yllestrumpor, gärna två par där den inre fångar upp fukten. Rymliga skor. En bra mössa är viktig, huvudet avger mycket värme.

Lyssna i tid på kroppen. Det känns mest i början. Vid smärta på nästippen, fingrarna eller tårna är det dags att bryta och värma upp sig. Fortsätter nedkylningen försvinner känseln. Nonchalerar man kroppens varningssystem kan man drabbas av en kylskada som kan kräva sjukhusvård och kanske ge bestående men. Ytliga kylskador kan man bota själv genom uppvärmning, om de upptäcks i tid.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen