Arbetsmiljö
Kraftig ökning av sanktionsavgifter mot företag
AVGIFT. Böter och straff är inte det mest effektiva sättet att förbättra arbetsmiljön på. Det slogs fast i en statlig utredning som också ledde till nya regler 2014. Nu syns förändringen tydligt på Arbetsmiljöverket.
Publicerad
Annons
Sedan reglerna ändrades den 1 juli 2014 har antalet sanktionsavgifter som Arbetsmiljöverket beslutat om stadigt ökat. Under förra året, från 1 januari till 31 december 2017, ökade de från 463 till 775. Det är en ökning med 70 procent.
– Det beror på regelförändringen, säger Pia Zätterström, tillsynschef på Arbetsmiljöverket.
Reglerna innebar att straffsanktioner på ett stort antal områden ersattes av sanktionsavgifter, exempelvis blev det inte längre brottsligt att sakna en arbetsmiljöplan. Att fler paragrafer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter är förenade med sanktionsavgifter i stället för böter innebär att verket inte längre behöver gå till åklagare och domstol i dessa fall.
Pia Zätterström konstaterar att det har tagit tid innan regelförändringen fått genomslag. Att ökningen av antalet beslut om sanktionsavgifter blev så stor under 2017 påverkades också av att arbetsmiljöinspektörerna blivit fler och att myndigheten hade en utbildning om sanktionsavgifter.
– Men regelförändringen är den stora orsaken.
Pia Zätterström tror att ökningen fortsätter.
Förhoppningen med växlingen från straffsanktioner till sanktionsavgifter var att fler arbetsgivare skulle följa reglerna, påföljderna skulle bli mer kännbara, administrationen enklare och reaktionen snabbare. Pia Zätterström påpekar att det behöver gå ungefär två år till för att det ska vara meningsfullt att göra en utvärdering.
– Vi behöver fortsätta att utveckla vår tillämpning av det här verktyget. Vi vet också att det sprider sig mellan arbetsplatserna när vi börjar tillämpa ett verktyg, så vi behöver vänta lite mer.
Enligt en tidigare kartläggning av läget fram till och med 2016 överklagades en ganska stor andel av de beslutade sanktionsavgifterna till förvaltningsrätten. Hur handläggningstiderna ser ut nu och om det totalt sett blivit någon tidsvinst med nuvarande system vet inte Pia Zätterström.
– Det kan jag inte svara på. Men det är förstås rimligt att titta på det som man ville uppnå när vi gör en ordentlig utvärdering.
Även på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål märks avkriminaliseringen från 2014.
– Jag uppskattar att vi per år har mellan 60 till 70 färre lagföringar. Men minskningen i det totala antalet inkomna anmälningar från Arbetsmiljöverket är ungefär det tredubbla, säger vice kammarchef Jörgen P Lindberg.
Eftersom de ärenden som försvunnit var relativt lätta att utreda har förändringen inte spelat någon större roll för åklagarnas arbetsmängd, påpekar Jörgen P Lindberg. Han är positiv till förändringen, men kan inte säga om den lett till att fler arbetsgivare följer reglerna.
– En straffrättslig påföljd brukar anses ha en mer avskräckande effekt än en avgift. Men i gengäld är det mycket mer effektivt att ta ut en avgift. Jag tror att det här systemet totalt sett är en vinst.
