Korta busstopp ska räknas som körning

Striden om hur länge en bussförare skulle vara tvungen att köra utan paus ledde till en strejk 1999. Strejken pågick i nästan två veckor innan Kommunal kom överens med Buss­arbetsgivarna om ett nytt avtal. Enligt avtalet ska tjänstgöringslistor och arbetspass bestämmas genom lokala förhandlingar.

Avtalet ger bussförare i linjetrafik rätt till paus eller rast efter som längst två och en halv timmes körning.

Redan 1997 begärde bussförarnas huvudskyddsombud att dåvarande Yrkesinspektionen i Stockholm skulle gripa in för att ge bussförarna vid tre bussbolag rätt till kortare arbetspass. Efter flera turer ledde detta bland annat till att Arbetsmiljöverket förtydligade innebörden av begreppet körning. Enligt förtydligandet ska, förutom när bussen är i rörelse, även tillfälliga stopp, som när bussen står stilla vid trafikljus, i en bilkö eller när passagerare går på eller av bussen, räknas som körning.

Förra sommaren stämde fackförbundet Kommunal bussbolaget Nobina Sverige AB och arbetsgivarorganisationen Sveriges Bussföretag. Enligt Kommunal bröt bolaget mot bussbranschavtalet genom att förarna som hade en förartjänst i Falkenberg 2014 fick köra för länge utan paus. Först efter nära tre timmars körning var en paus inlagd i schemat. Under den tiden var sammanlagt 22 minuter så kallad reglertid inlagd i schemat. Reglertiden var uppdelad i sju stopp som varade i mellan två och sju minuter.

Arbetsgivarparterna ansåg att reglertiden inte skulle räknas som körning. I och med det följde bussbolaget avtalets pausregler, ansåg de.

Arbetsdomstolen anser dock att de korta schemalagda stoppen vid ändhållplatser och liknande, alltså reglertiden, ska räknas in i körningen. Annars skulle arbetsgivaren genom att lägga in flera korta stopp i samma arbetspass kunna förskjuta förarnas rätt till paus för länge. Det skulle inte vara förenligt med pausregelns syfte att ge förarna möjlighet att gå på toaletten, till exempel, anser domstolens majoritet.

Bussbolaget bröt mot en för förarna betydelsefull arbetsmiljöregel. Men eftersom den förartjänst som tvisten gäller numera är uppdelad på två tjänster, får inte Kommunal 100 000 kronor i allmänt skadestånd, utan 50 000 kronor. Arbetsgivarparterna får också betala förbundets rättegångskostnader på 425 806 kronor.