Arbetsmiljö

”Jag ska ta med domen på skyddsronderna”

Hur det lät i Arbets­dom­stolen när företrädarna för Målareförbundet och Måleri­före­tagen möttes kan du läsa om i Arbetarskydd 1/2020.
Lars Eriksson. Foto: Privat

Det regionala skyddsombudets panikutryckning till skyddsrummet, där målare åt mat bland målarburkar och sopor, ledde till en dom från Arbetsdomstolen.– Domen visar att så här dyrt blir det att bryta mot avtalet.

Publicerad

Det där personalrummet var något av det värsta det regionala skyddsombudet Lars Eriksson sett. Han är målare, regionalt skyddsombud för Målareförbundet och huvudskyddsombud på företaget han är anställd hos. Orsakerna till att han kallas ut som regionalt skyddsombud är ofta bristande personalutrymmen efter framkomlighet och damm.

Hur kombinerar du ditt arbete med sådan här utryckningar?

– Ringer de så släpper jag penseln och åker, säger han.

Men målarna skulle inte ha använt skyddsrummet som personalrum. De skulle i stället ha använt de hyreslägenheter de arbetade i, hävdade Målericompaniets företrädare i Arbets­dom­stolen. Domen kom den 29 janu­ari, och avgörande för domstolen blev om bolaget fick disponera utrymmen i lägen­heter eller inte. Värden, Järfällahus AB, kunde inte ge bolaget rätt till det utan tillstånd från hyresgästerna.

De måleriarbeten som skulle utföras gällde sådant underhåll som hyresgästerna själva önskat.

Målericompaniets företrädare har under sanningsförsäkran i Arbetsdomstolen sagt att han träffat överenskommelser med respektive hyresgäst, skriver domstolen i sin dom. Han har dock inte kunnat ange annat än ett förnamn på dessa hyresgäster.

Att bolaget träffat sådana överenskommelser fördes fram sent i den rättsliga processen, först efter att inte mindre än två huvudförhandlingar ställts in med kort varsel. Innan den andra huvudförhandlingen ställdes in hade bolaget lämnat en lista med sju adresser och lägenhetsnummer, där personalutrymmen skulle ha anvisats. Efter att Målareförbundet krävt förhör med fyra av hyresgästerna på listan förklarade arbetsgivarparterna att bolaget inte hade kommit överens med någon av dessa hyresgäster. Bolaget hade av misstag angivit fel lägenhetsnummer och hade inte kvar något underlag som skulle göra det möjligt att identifiera någon av hyresgästerna som gett tillstånd.

Bolaget bröt mot arbetsmiljöavtalet, avgör Arbetsdomstolen. Företrädarens uppgifter är knapphändiga och allmänt hållna, och någon annan bevisning finns inte för de påstådda överenskommelserna med hyresgästerna. Det fanns inte något personalutrymme som uppfyllde kraven i arbetsmiljöavtalet.

Lars Eriksson är nöjd med Arbetsdomstolens resonemang.

– Jag ska ta med domen på skyddsronderna och visa att så här dyrt blir det att bryta mot avtalet.

Men arbetsgivarna borde inte ha drivit det här målet så långt, anser Lars Eriksson.

– Avtalet är ju glasklart. Måleriföretagens förra förhandlingsombudsman skulle genast ha frågat företrädaren vad han gjort för fel. När han fått reda på det, skulle han ha sagt att det bara var att ge facket rätt och han skulle ha försökt att förhandla ned kostnaden.

Nu blev det dyrt för arbetsgivarna. Arbetsdomstolen dömer bolaget att betala 65 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet samt 25 000 kronor till den ena och 15 000 kronor till den andra målaren. Målericompaniet och Måleriföretagen i Sverige döms också att betala hälften var av Målareförbundets rättegångskostnader på över en halv miljon, 564 710 kronor.