”Gap mellan praktik och kunskap om kvartsdamm”

2019-04-12 00:00 Jonna Söderqvist  

Forskarkrav. Det svenska gränsvärdet för kvartsdamm är för högt och Arbetsmiljöverket tar för stora risker. Det anser flera forskare, med lång erfarenhet inom arbetsmiljömedicin, som oroar sig för de svenska arbetstagarna.

Vita prickar på lungorna. Först lät det inte så farligt. År 2014 fick Johan Tuvestam diagnosen silikos, eller stendammslunga. I mer än ett decennium hade han på sitt jobb i en betongfabrik i Skåne utsatts för höga halter av kvartsdamm i luften. Vid varje andetag trängde de allra minsta partiklarna, osynliga för blotta ögat, djupt in i lungblåsorna där de kapslades in i ärrvävnad. Han kunde själv se några av prickarna, stora som knappnålshuvuden, där han satt hos företagsläkaren och tittade på den svartvita röntgenbilden.

Johan Tuvestam är nyss fyllda 52 år. Hans lungor är långt över 60 år.

– Jag måste plocka väck det här med sjukdomen. Annars blir jag knäpp i huvudet, säger han.

Johan Tuvestam och frun Alice tar bort tallrikarna från middagsbordet. Tillsammans med barnen Victor, 6 år, och Nicole, 3 år, bor de i en trea i Vittsjö, ett par mil utanför Hässleholm, där Arbetarskydd träffar honom en måndag i mars.

För ett drygt år sedan, den 6 februari 2018, fick Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin-Ekenhem ett brev.

”Arbetsmiljöverket har 25 januari meddelat att man inte kommer att genomföra den tidigare aviserade sänkningen (halveringen) av gränsvärdet för kvarts. … Flera punkter i resonemanget är anmärkningsvärda och oroande.”

Så börjar brevet, som forskare och praktiker med expertkunskap och erfarenhet om arbets- och miljömedicin undertecknat.

Brevet skickades för kännedom till statssek­reteraren vid arbetsmarknadsdepartementet, till ordförande för arbetsmarknadsutskottet, samt till LO och Svenskt Näringsliv.

Brevskrivarna var bestörta över verkets beslut att hålla kvar gränsvärdet för kvartsdamm på 0,1 milligram per kubikmeter. De påpekade att vid det gränsvärdet för kvartsdamm kommer omkring 150 av 1 000 arbetare som jobbar ett arbetsliv att dö i lungcancer, kronisk obstruk­tiv lungsjukdom, silikos eller i njursjukdom. Risken att dö på grund av exponeringen är 15 procent, konstaterade de och skrev: ”Detta är en uppenbart oacceptabel risknivå.” De tillade att risken förmodligen är ännu högre eftersom exponering av kvartsdamm ökar risken för att dö i andra sjukdomar. Med amerikanska data som stöd påpekade de att omräknat på svenska förhållanden beräknades flera hundra personer dö varje år på grund av exponering i yrkeslivet. En halvering av gränsvärdet skulle spara cirka 16–30 liv per år och förebygga cirka 22–40 insjuknanden i silikos. Egentligen önskade de ännu lägre nivåer.

De väntade på svar. Förgäves.

– När vi skrev det här brevet hade vi gått så långt vi kunde i att framföra budskapet, säger Maria Albin, professor i arbetsmiljömedicin vid Karolinska institutet och verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm. Hon var en av dem som skrev under brevet.

Brevet skrevs efter att Arbetsmiljöverket meddelade att det inte tänkte sänka gränsvärdet för kvarts. Men brevet handlade om mer än så. Brevskrivarna hade länge oroats över hur Arbetsmiljöverkets syn på kemiska hälsorisker förändrats och hur gränsvärdenas betydelse i arbetsmiljöarbetet tonats ner. Brevskrivarna framhäver att de i samtal, på möten, i remissvar och i debattartiklar varnat Arbetsmiljöverket.

– Vi har ett gap mellan kunskap och praktik som i grunden är oetiskt. Om man känner till att människor utsätts för risker som egentligen är för höga, så finns det ett moraliskt imperativ att åtgärda det i den utsträckning det är möjligt, säger Maria Albin.

Hon förstår fortfarande inte Arbetsmiljö­verkets beslut.

Vid köksbordet i Vittsjö sitter Johan Tuve­stam och fingrar på forskarnas brev, som Arbetarskydd visar honom. Han sitter tyst. Länge. Så börjar han läsa högt: Att 150 av 1 000 människor riskerar att dö för att de utsätts ett arbetsliv för kvarts på jobbet, även om dammhalten i luften ligger vid den tillåtna nivån.

Till slut lyfter han blicken.

– Arbetsmiljöverket spelar rysk roulett med liv. De sätter hellre människoliv på spel än sänker värdet, säger han och slår med pekfingret mot brevet.

För Johan Tuvestam hade en sänkning av gränsvärdet 2018 inte gjort någon skillnad. Hans diagnos är redan ställd. Men han tänker på alla dem som runtom i Sverige beräknas vara utsatta för kvartsdamm på jobbet. På byggen. I gruvor. På krossverk.

– Varför ville de inte sänka gränsvärdet? Jag kan inte förstå det. Rösten är svag.

Arbetsmiljöverket skickade ut sitt förslag på hygieniska föreskrifter på remiss våren 2017. En halvering av gränsvärdet för kvartsdamm föreslogs. Förslaget välkomnades av flera fackförbund samt forskarna och praktikerna inom arbetsmiljömedicin, som såg det som ett steg i rätt riktning.

På andra sidan Atlanten hade de amerikanska arbetsmiljömyndigheterna året innan sänkt gränsvärdet efter en diger utredning. De svenska forskarna insåg att Arbetsmiljöverket inte gått igenom det amerikanska materialet och ville försäkra sig om att verket tog med det i sin bedömning.

Forskaren Maria Albin och tre av hennes kolleger träffades på hösten 2017 på Karolinska institutet. I flera timmar gick de igenom det amerikanska underlaget och gjorde egna beräkningar på sambandet mellan kvartsexponering och sjukdom för Sveriges del. De kom fram till att för svenska förhållanden betydde det att närmare 500 människor dör varje år i sjuk­domar på grund av kvarts.

Även om Maria Albin visste att gränsvärdet för kvartsdamm låg för högt, blev hon förskräckt.

– Jag bad min kollega kontrollräkna, säger hon.

De skickade beräkningarna till Arbetsmiljöverket kort efter att de blev färdiga. De tog även med dem i det gemensamma brevet. Men när snön föll i januari 2018 fick forskarna veta att Arbetsmiljöverket ändrat sig och ville behålla det gamla gränsvärdet.

Verket motiverade sitt beslut med att det svenska gränsvärdet är detsamma som i EU, att de flesta arbetstagare inte jobbar i samma bransch hela arbetslivet, att de flesta ändå arbetar under dagens gränsvärdesnivå, att det finns andra åtgärder för att minska expo­neringen och att ett sänkt gränsvärde för kvartsdamm skulle kosta företagen 2 miljarder kronor. Sänkningen beräknades spara en till tre insjuknanden i lungcancer och en hälsovinst på 160–390 miljoner kronor under en sextioårsperiod.

Men verkets beslutsunderlag ifrågasattes. Arbetsmiljöverket konstaterade också i sin konsekvensutredning att flera vetenskapliga kunskapssammanställningar visar att gränsvärdet på 0,1 milligram per kubikmeter för kvartsdamm var för högt ur ett hälsoperspektiv.

En av de sista frågorna Sten Gellerstedt, tidigare arbetsmiljöexpert på LO och numera pensionär, drev innan han slutade på LO var att få ner gränsvärdet för kvartsdamm.

– Den kampen förlorade vi, suckar han.

Han konstaterar att många hygieniska gränsvärden sitter rätt, men några gör det inte. LO hade också velat se ett lägre gränsvärde för asbest, krom och trädamm som alla är cancerframkallande.

Sten Gellerstedt har följt kemiska hälso­risker i mer än 15 års tid på LO och innan dess inom skogsindustrin. Han påpekar att det efter 1970-talet skedde stora framsteg i den kemiska arbetsmiljön, och Sverige fick många hygieniska gränsvärden. Men på 2000-talet har de kemiska hälsoriskerna fallit i skymundan.

– På något vis är uppfattningen att det har ordnat sig med de kemiska riskerna i arbetsmiljön, men så är det inte. Väldigt många dör fortfarande på grund av kemikalier på jobbet, säger han.

Bland annat visar forskning att det finns ökad risk för att bli sjuk och dö i silikos och lungcancer redan vid nivåer som är hälften eller en fjärdedel av dagens gränsvärde. Gränsvärdet för kvartsdamm borde därför vara en fjärdedel av dagens. Det rekommenderar också ACGH, American Conference of Governmental Indus­trial Hygienists, som är en internationellt normbildande organisation för gränsvärden. Det gjorde även den europeiska expertgrupp som tidigare tog fram vetenskapligt underlag för gränsvärden på EU-nivå.

Flera länder, till exempel Finland, Nederländerna och USA, har också ett lägre gränsvärde för kvartsdamm än Sverige.

Med det svenska och europeiska gränsvärdet för kvartsdamm är livstidsrisken att dö i cancer cirka 32 per 1 000, 3,2 procent, enligt Maria Albin och hennes kollegers beräkningar.

– Bara risken för att dö i cancer är uppenbart för hög. Men kvarts ökar också risken att dö i andra sjukdomar. Man ska se till helheten så långt det går, säger hon.

Bakom den procentuella risken finns människor. Silikos går inte att bota. Johan Tuve­stams sjukdom är med honom varje dag. Han orkar inte göra tyngre jobb längre stunder utan att bli trött och han kan inte springa längre. Han får andnöd. Eller som i simhallen för ett par veckor sedan. Efter 50 meter tvingades han ge upp. Värken i bröstkorgen gick inte att uthärda. Han vet inte hur sjukdomen kommer att utvecklas. Han hoppas att han kan jobba fram till pensionen och sen flytta till Gambia. I den torra luften är det lättare att andas. I bästa fall blir han inte sämre. I värsta fall blir det en plågsam död.

Gunnar Johanson är senior professor i arbets­miljö­toxikologi vid Karolinska institutet och en av dem som skrev under brevet till Arbets­miljö­verket. Han jämför hygieniska gränsvärden på arbetsplatser med hastighetsbegränsningar på vägarna. Han påpekar att gränsvärdena finns för att skydda människor. De har både en styrande och vägledande effekt, och arbetsgivare tenderar att följa dem trots att de inte över­vakas. De anpassas efter riskerna, men det finns ingen skarp gräns för vad som är farligt och vad som inte är det.

– Sverige var tidigare väldigt framstående. Vi drev en egen linje, utvidgade och sänkte gränsvärden. 1970-talet fram till 1990-talet var en väldigt aktiv period, säger Gunnar Johanson.

Till exempel sjönk kvartsdammshalterna på arbetsplatserna från 1970-talet till 1990-talet till en tiondel, enligt en uppskattning från Arbets­miljö­verket. Gunnar Johanson påpekar att Sveriges agerande har lett till att arbets­tagare utsätts för lägre nivåer av farliga ämnen och att färre blir sjuka eller dör på grund av jobbet. Men cancer är ännu en vanlig arbets­relaterad dödsorsak och står för huvud­delen av kostnaderna för dålig arbetsmiljö.

Det är inte bara gränsvärdet för kvartsdamm som bekymrar forskarna. De anser att det finns flera andra farliga ämnen där en så hög halt i dag får finnas i luften att det för en arbets­tagare innebär en oacceptabelt hög risk att dö. Ett sådant ämne är sexvärt krom som används för att ge ytor ett kromat skikt som till exempel kan vara dekorativt eller öka ytans hårdhet. Ett arbetsliv vid den tillåtna nivån innebär att 20 av 1 000 arbetare beräknas dö i cancer, enligt beräkningar från den europeiska expertgruppen som tog fram vetenskapliga underlag.

Men gränsvärdet för sexvärt krom tog forskarna inte upp i sitt brev.

– Jag har inte tittat på sexvärt krom förrän senare. Det vi kände till lyfte vi fram. Det fanns också andra kemikalier som hade kunnat nämnas, säger Maria Albin och tillägger att hon jämfört de svenska gränsvärdena med rekommendationer från en amerikansk expertgrupp.

Jämförelsen gjorde henne bekymrad.

– Ett stort antal av de hälsobaserade rikt­värdena är betydligt lägre än de svenska hygieniska gränsvärdena, säger hon.

Samtidigt med forskarnas oro och krav på lägre gränsvärden har antalet diagnostiserade fall av silikos i öppenvården minskat sedan 2001. Det visar statstik från Socialstyrelsen som Arbetarskydd tagit del av. Maria Albin är dock inte säker på att Socialstyrelsens siffror ger hela bilden. Hon påpekar att sjukvården inte är särskilt bra på att upptäcka silikos och konstaterar att kunskapen om en av Sveriges äldsta arbetssjukdomar håller på att försvinna. Risken för att drabbas av flera andra allvarliga sjukdomar ökar också när arbetstagare utsätts för kvartsdamm. Hon oroas över framtiden.

På fabriken plockar Johan Tuvestam ihop verktygen ute på traversgården. På trallarna står väggar, golv och tak i betong lastade, redo att snart bli en skola. Allt sedan det blev klart att han hade silikos, har han jobbat ute året om. Han klarade inte längre av att andas in luften i fabriken.

– Kvartsdammet finns överallt, också här ute, säger han.

Vindpustarna lyfter dammvirvlar som driver runt, trots att det gjutna golvet nyligen har sopats rent. Det knastrar i tänderna.

Kvartsdammet är omöjligt att undkomma på en betongfabrik, där stenar används till ballasten i betongen. Men inte bara där. För där det finns sten eller grus eller sand, finns det kvarts som är en vanlig mineral i den svenska berggrunden.

Johan Tuvestam tar fram joysticken och kör in traversen, som löper på stora balkar, i fabriken.

– Ingenting är farligt. Allt går att äta. Det var så det sades då jag började här för nästan 20 år sedan, säger Johan Tuvestam.

I dag vet man bättre. Men kunskapen kom till ett högt pris.

– Fan också att jag skulle bli drabbad. Jag drog nitlotten.

Kvarts är vanligt

En av de vanligaste mineralerna i den svenska berggrunden. Finns i granit och gnejs.

Upp till 200 000 arbetstagare kan vara exponerade för kvarts.

Damm som innehåller kvartspartiklar är en hälsofara och finns på många arbetsplatser, till exempel där sten krossas eller sågas.

Arbetsrelaterad exponering för kvartsdamm har visats orsaka silikos, lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), och njursjukdom.

Även dödsfall i bland annat hjärtinfarkt och lunginflammation har visats orsakas av kvarts – dock saknas studier som skattar antalet.

KÄLLA: Arbets­miljö­verket, professor Maria Albin med flera.

Slopade mätkrav på kvarts

På basis av mätrapporter som tidigare skickades in till Arbetsmiljöverket uppskattar verket att 7 procent av företagen överskred dagens gränsvärde och 20 till 30 procent av företagen hade kvartsdammsnivåer som låg högre än halva gränsvärdet. I föreskriften om hygieniskt gränsvärde fanns fram till år 2015 ett krav på företag att skicka in mätrapporter. Endast en mindre del av de uppskattningsvis upp till 200 000 människor som utsätts för kvartsdamm på jobbet arbetar vid den högsta tillåtna nivån.

Arbetsgivaren är skyldig att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kvarts och till exempel ordna med regelbundna läkarundersökningar för viss exponerad personal.

Källa: Arbetsmiljöverket

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö