Arbetsmiljö

Fyra frågor till Ann Ponton Klevestedt...

Ann Ponton Klevestedt. Foto: Per Westergård

... chef vid Arbetsmiljöverkets enhet för statistik och analys, med anledning av den nya rapporten om hur det står till med arbetsmiljön i landet.

Publicerad

1. Rapporten görs vartannat år. Varför har ni den här gången tittat närmare på visstidarna?

– Vi har ett uppdrag att presentera arbets­miljön i officiell statistik. Vi ska berätta om och kartlägga arbetsmiljön i hela arbetslivet. Det innebär att vi bryter informationen på alla möjliga sätt, i kvinnor, män, branscher, yrken, ålder, och så vidare. Det här var ett perspektiv vi inte hade använt förut. Det är egentligen bara ytterligare ett sätt att beskriva arbetsmiljön i Sverige.

2. Men visstidarna har det bättre än de fast anställda ur vissa aspekter, vilka då?

– Det var fler tidsbegränsat anställda som angav att chefen visade uppskattning för deras arbete. De visstidsanställda kan i större utsträckning också koppla bort jobbet på fritiden och bara en lägre andel av dem anger att de har för mycket att göra.

3. Är det något annat du tycker sticker ut i årets rapport?

– Vi gör rapporten vartannat år och det händer inte så mycket mellan varje undersökningstillfälle. Men man kan tycka att det är anmärkningsvärt att över 60 procent upplever att de har alldeles för mycket att göra.

4. Hur är det ställt med den fysiska arbetsmiljön?

– Där är det anmärkningsvärt att en hög andel av de svarande arbetar mycket framåtböjda, trots att vi vet att den arbetsställningen kan ge fysiska skador. Bland många yrkesgrupper, exempelvis snickare, anläggningsarbetare och sjuksköterskor, jobbar över hälften mycket framåtböjt. De anger också att de är kroppsligt uttröttade när de kommer hem. Det är viktigt att vi visar på både de fysiska belastningarna och på de sociala och organisatoriska sociala belastningarna. Det är en av poängerna med att göra hela den här stora breda undersökningen.

SCB-rapporten Arbetsmiljön 2017

I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön 2017 har Statistiska centralbyrån ställt frågor kring arbetsförhållanden till 8 700 sysselsatta, varav 6 700 svarat på telefon. 3 700 av dem som svarat på telefon svarade även på enkäter.

Rapporten, som redovisas vartannat år, visar bland annat att tre av fyra på arbetsmarknaden är nöjda med sitt arbete.

Bland de tidsbegränsat anställda är fler rädda för att förlora jobbet jämfört med de tillsvidareanställda. De har också oftare mono­tona arbetsuppgifter och utsätts oftare för sexuella trakasserier på jobbet.

En av fyra tidsbegränsat anställda är rädda för uppsägning eller att tvingas korta sin arbetstid. Det kan jämföras med en av tio av de fast anställda.

Sex av tio kan sällan eller aldrig bestämma när arbetsuppgifter ska göras, något som kan leda till stressrelaterade sjukdomar. Bland de tillsvidareanställda är motsvarande siffra tre av tio.

Nästan 16 procent av hela arbetsmarknaden är tidsbegränsat anställda. De flesta av dem finns inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Störst andel tidsbegränsat anställda finns inom hotell och restaurang, cirka 40 procent.

Källa: Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön 2017.