Arbetsmiljö

”Får jag inte göra något mer nu?”

Daniel Wassberg.
Sedan ett år tillbaka gäller nya före­skrifter för medicinska kontroller. På Alfta Component i Hälsingland, där bearbetning efter svets är krävande, mäts redan hur mycket de anställda utsätts för vibrationer. Skruv­dragare, som på bilden, är ett annat exempel på verktyg som vibrerar. Foto: Orasis foto
Tommy Wallin.
Daniel Wassberg ­använder Arbets­miljö­verkets poäng­tabell för att snabbt få koll på utsattheten för vibrationer och se om någon är i riskzonen. Foto: Arbetsmiljöverket

Intresset bland kollegerna var först svalt när det dåvarande skyddsombudet började kartlägga hur mycket vibrationsverktygen användes. Nu erbjuds alla anställda i riskzonen för att få ”vita fingrar” en egen handlingsplan.

Publicerad

De anställda på Alfta Component i Alfta i Hälsingsland arbetar med avancerad svetsning och maskinbearbetning. Flera av verktygen som används dagligen är vibrationsverktyg, som slipmaskiner och skruvdragare. Verktyg som ganska snabbt kan ge kroniska vibrationsskador, så kallade vita fingrar. Det gäller även för unga personer.

Från och med i fjol utökades kraven på medicinska kontroller bland annat för vibrations­arbeten. Men på Alfta Component började man arbeta med att minska riskerna redan för två år sedan. En stor kartläggning över riskerna startade efter att Arbetsmiljöverket, under en kampanj med fokus på handverktyg, besökte företaget och ställde krav på riskbedömningar.

– Det blev väldigt ”highlightat” i och med besöket. Vi fick tack vare arbetet som följde efter det en mer upplyst personal och ledning, säger platschefen Tommy Wallin, och tillägger att företaget alltid har tyckt att det varit viktigt att hitta rätt nivå för hur mycket personalen bör använda vibrationsverktyg.

Efter Arbetsmiljöverkets besök kom en arbetsplatsingenjör från företagshälsovården för att gå igenom Arbetsmiljöverkets föreskrift om medicinska kontroller. Produktionsledaren ­Daniel Wassberg, som då var huvudskydds­ombud, tyckte att ämnet blev alltmer spännande ju mer han satte sig in i det.

– Så här i efterhand var det inte så svårt. Men jag blev förvånad över hur väldigt lite vi egentligen ska använda en maskin per dag för att undvika vibrationsskador.

Daniel Wassberg gjorde en kartläggning över risken för vibrationsskador för varje anställd. Han bad varje person att föra en daglig logg över hur mycket de använde en viss maskin. Han upprättade sedan ett dokument indelat i olika kolumner och färger efter en mall som finns på Arbetsmiljöverkets hemsida. I dokumentet lade han in uppgifter om antalet vibrationer per minut för varje maskin liksom hur mycket varje anställd använde dem. Även maskinens gränsvärde fördes in. Det värdet visar hur många vibrationer som tillåts innan det är en risk för ohälsa hos den som använder verktyget.

Med hjälp av dokumentet kunde han avläsa om det fanns någon som använde vibrationsverktyg för mycket.

– Hamnar man långt under gränsvärdet är man i det gröna fältet, och ligger man över gränsvärdet hamnar man i det röda. Det är då arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder, förklarar Daniel Wassberg.

Han tillägger:

– Kanske måste produktionstekniken utvecklas så att du inte behöver slipa så mycket. Kanske behöver du byta maskin, gå igenom medicinska kontroller eller få annat stöd av företagshälsovården.

Först var reaktionerna svala när kartläggningen genomfördes. Daniel Wassberg hörde kommentarer som: ”Jaha, nu har jag slipat i en timme och tjugofem minuter. Får jag inte göra något mer nu? Ska jag sätta mig ner nu?”

– Men förståelse skapar acceptans. Ju mer vi har förklarat varför vi gör kartläggningen, desto mer har vi alla jobbat med att minska riskerna.

Enligt Daniel Wassberg kan man inte säga att en hel avdelning har för stor vibrations­exponering. Därför bör arbetet med att minska riskerna vara individbaserat.

– Alla som låg i röd zon i vår undersökning och fick höga värden erbjöds en egen handlingsplan. Sedan har varje individ förstås också ett eget ansvar att själv säga till när det blir för mycket vibrationsarbete.

Platschefen Tommy Wallin berättar att företaget genom åren har haft några anställda som opererats för olika skador i händer och fingrar.

– Vi kommer säkert att få det även i framtiden, om än i mindre grad. Jag tror inte att man helt kan jobba bort riskerna i en sådan här miljö, men det är bra om man fångar upp förslitningsskador i tid genom ökad kunskap och eventuellt medicinska kontroller. Då kan man även minska risken för långtidssjukskrivningar.