Arbetsmiljö

”Facket måste bli bättre på att stötta sina skyddsombud”

Maria Steinberg, professor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet, brukar kalla skyddsombuden för gratisarbetande folkhälsoarbetare. Bilden till höger är arrangerad. Foto: Michael Stenberg, Jörgen Appelgren

Efter alla förändringar på arbetsmarknaden är det ett under att skyddsombuden finns kvar, enligt Maria Steinberg, professor i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. <br/>– Riksdagen måste verkligen tro på dem med tanke på hur mycket rättsligt skydd de har fått.

Publicerad

Maria Steinberg kallar skyddsombuden för gratisarbetande folkhälsoarbetare.

– Nästan varje gång man ändrar i arbetsmiljölagen plussar man på lite för skyddsombuden. Nu senast fick de extra uppgifter vad gäller övertid, berättar hon.

Blir skyddsombud trakasserade ska facket ställa upp och stötta dem.

– Det tycker jag inte alltid att facket gör. Skyddsombuden har inte den höga status de förtjänar inom den fackliga organisationen, säger Maria Steinberg.

Samtidigt har skyddsombuden ett omfattande rättsskydd. Arbetsgivare kan inte flytta på dem hur som helst. Skyddsombuden har också rätt till lön, utbildning och tid till att sätta sig in i vad som gäller. Tidigare subventionerade staten skyddsombudsutbildningen. Nu måste arbetsgivarna själva betala, men oftast blir det facket som får punga ut med pengarna.

– Generellt tycker alla fackförbund att det är svårt att få fram skyddsombud. Arbetsgivaren ser det inte alltid som en merit. Arbetstagarna å sin sida är så pressade att de inte orkar med en extra uppgift, säger Maria Steinberg.

Det kan krocka även på andra sätt. En vanlig arbetstagare tänker kortsiktigt, vad som fungerar och inte - här och nu. Ett skyddsombud lär sig att tänka på längre sikt. Att få till förändringar tar tid.

Avgörande är arbetsgivarens attityd.

– Jag brukar säga till skyddsombuden att bästa sättet att motivera arbetsgivare är att förklara vad det kostar om en arbetstagare skadar sig, både i pengar och dåligt rykte.