Få hot på arbetsplatser polisanmäls

2017-10-09 00:00 Ulrika Fjällborg  
Till serviceckontoren – Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen – kommer människor för hjälp med myndighetsärenden i alla livets skeden. En del går att göra digitalt, men inte allt. Och bara om du har e-legitimation. Foto: Marc Femenia

NORMALISERING. Var sjätte person utsätts för hot eller våld på sin arbetsplats. Trots den anmärkningsvärt höga siffran tros mörkertalet vara ännu större. Hårdast drabbade är anställda inom vård och omsorg samt myndighetsutövare.

Större än vi nånsin tror. Det är vad olika experter, rapporter, förbund och myndigheter konstaterar när Arbetarskydd kartlägger omfattningen av hot och våld på jobbet.

Nästan var sjätte anställd, 14 procent, har under ett år känt sig hotad eller utsatt för våld, enligt SCB:s statistik i Arbetsmiljöverkets stora årliga undersökning 2015.

Kvinnor utsätts i högre grad än män och offentligt anställda i högre grad än privatanställda. Däremot kan man inte se att problemet ökat de senaste 15 åren.

Statistiken får stöd av erfarenheter i Arbetsmiljöverkets inspektioner, enligt Pia Schyberg, sakkunnig i organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

– I kontaktyrkena ser man framför allt en normalisering, att man tror att hot och våld är normalt. Så länge man inte lider fysisk skada är många inställda på att man får räkna med det, säger hon.

Ser man till vilka yrken som drabbas hårdast av hot och våld är det framför allt yrken som har med människor att göra, i synnerhet där man vårdar beroende personer eller utövar myndighetsmakt över andra.

Tittar man enbart på offentligt anställda är nästan var tredje medarbetare, 30 procent, drabbad av hot eller våld.

– Inom vård och omsorg är arbetsbelastning en del av problemet. Är man väldigt stressad kanske man inte har rätt förutsättningar att göra jobbet så bra som man vill, säger Pia Schyberg.

Läs också: Viktigt att hot och våld rapporteras varje gång

Då finns det förstås en risk att besökarna känner sig orätt behandlade och blir aggressiva. Motmedlet är att uppmärksamma frågan och jobba aktivt med den i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Gör man det mekaniskt ”med vänsterhanden” får det inte rätt effekt.

En annan extra utsatt grupp är personer vars beslut den som hotar vill påverka.

När Brottsförebyggande rådet, också 2015, sammanställde en rad forskningsstudier på ämnet ”yrken med särskild vikt för demokratin” listas politiker, poliser, anställda i kriminalvården, åklagare, journalister, socialsekreterare som mer hot- och våldsutsatta än andra yrkesgrupper.

Var tredje journalist uppger att de hotats under de senaste tolv månaderna, var femte politiker uppger att hen utsatts för hot eller våld under samma period.

Men alla myndighetsutövande tjänstemän lever i varierande grad med problemet. Det handlar till exempel om livsmedelsinspektörer, djurskyddsinspektörer, tulltjänstemän, handläggare på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Ofta är syftet att påverka den hotades jobb. Det finns få tecken på att så sker, däremot funderar många utsatta regelbundet på att byta jobb. ”Det är negativt för demokratin om människor inte vill arbeta inom viktiga yrken på grund av (…) hot och våld”, skriver Brå. Fler av dessa yrken har också rekryteringsproblem, kända exempel är socialsekreterare och lokalpolitiker.

Problemet sprider sig också till allt fler yrkesgrupper. Fackförbundet Seko rapporterar att tågpersonal och flaggvakter på vägarbeten, butiksbiträden och hotellanställda nu räknas till de hot- och våldutsatta yrkena.

Även om inte antalet anmälda hot har ökat syns en annan förändring. Internet har ökat möjligheten att vara anonym i samhället. Förr slängdes hot ofta ut av en frustrerad person vid ett personligt möte öga mot öga. Då var det relativt lätt att bedöma både personen och vilket allvar som låg bakom hotet. Det gick även att bemöta det.

Nu kommer många hot anonymt via internet, i mejl eller sociala medier. Det gör det svårt att avgöra vem som hotar, vad personen är kapabel till och hur mycket allvar som ligger bakom. Det gör hoten svårare att hantera.

Brås råd till arbetsgivare

• Ha en färdig plan för hur ni ska agera inför hot, våld och trakasserier.

• Lista riskfaktorer och hur ni tar er an de olika situationerna.

• Ta små och stora incidenter på lika stort allvar. Uppmärksamma trakasserier. De är fler, ofta återkommande och nöter ner dem som drabbas på sikt.

• Vidareutbilda medarbetarna regelbundet. Synliggör och medvetandegör problemet.

• Polisanmäl! Och uppmuntra medarbetarna att anmäla. I dag är det bara 20 procent av incidenterna som anmäls.

Ulrika Fjällborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen