Arbetsmiljö

En miljon i vite om problemen är kvar i höst

Skyddsombudet Ulrika Norling slog larm när situationen på avdelningen blev så tuff att kolleger grät av utmattning. Arbetsmiljöverket inspekterade och la ett vite på en miljon. Det träder i kraft om arbetsgivaren inte har fått bukt med problemen till den 28 september. Foto: Lars Dafgård/DT

Skyddsombudet slog larm när personalen på vårdavdelningen grät av utmattning. Avdelningen har fått nya vårdplatser. Men också nya svårigheter. Ett vite på en miljon hotar om inte problemen med underbemanning är lösta efter sommaren.

Publicerad

I höstas larmade skyddsombudet Ulrika Norling om den ohållbara situationen på strokeavdelningen Medicin avd 29 på Falu Lasarett. Besparingarna hade pågått ett par år. Droppen var när åtta rehabplatser på ett annat ställe försvann för att aldrig komma tillbaka.

– Det betydde att vi även fick ta hand om dem som vårdades där, utan att få några nya resurser, berättar Ulrika Norling.

Efter Ulrika Norlings larm om personal som var hårt ansträngd och ­ibland grät av utmattning på jobbet, inspekterade Arbetsmiljöverket. Verket ställde långtgående krav på arbetsgivaren, Landstinget i Dalarna, som lovade att agera. Avdelningen skulle få sex nya vårdplatser och motsvarande personella resurser. En riskbedömning skulle göras innan förändringarna trädde i kraft. För att säkerställa personaltillskottet reserverades 11,5 miljoner för detta.

I början av februari följde verket upp sina krav med ett föreläggande. Arbetsmiljöverket la också ett vite på en miljon. Det träder i kraft om arbetsgivaren inte har fått bukt med problemen till den 28 september.

– Visst har arbetsgivaren gjort något. Och visst har vi tillförts resurser för att klara av sex nya vårdplatser. Men de har inte ökat vår grundbemanning. Vi behöver fortfarande fler händer för att klara av våra vårdkrävande patienter, säger Ulrika Norling.

Den vision Ulrika Norling hade när hon la sin anmälan var enkel: tillräckligt med erfaren personal för att ta hand om de stroke­patienter, som är avdelningens specialitet.

– Nu har vi fått sex nya vårdplatser och mer personal för att klara det ökade vårdbehovet för dessa platser. Samtidigt har de nya platserna kommit att betraktas som en allmän resurs för medicinkliniken. När de inte är belagda med strokepatienter fylls de med andra patienter, vars sjukdomar vi inte alls är vana vid.

På en gång har personalen på avdelningen fått flera nya utmaningar. De ska skola in den nya personalen och lära sig diagnoser, som de tidigare aldrig har arbetat med. Samtidigt har ytterligare två nya vårdplatser tillkommit utan personalförstärkning, antalet ökade från 18 till 20. Dessutom har sjukhuset den här våren introducerat ett nytt rapporteringssystem.

– Det är olyckligt att det blir många förändringar på en gång, det skapar en osäkerhet i arbetsgruppen, säger Ulrika Norling.

Ibland undrar hon om det verkligen kom något gott ur hennes larm i höstas.

– Det händer att jag nästan känner mig skyldig när nu den nya situationen känns så ansträngd. Men jag hoppas att de här problemen är övergående. Jag är i grunden en positiv person. Jag vill tro att det ska bli bra till sist.

Att Arbetsmiljöverket hotar med ett så pass stort vite – en miljon kronor – känns ändå som en garanti för att de ansvariga ska prioritera situationen, tycker Ulrika Norling. Men det har uppstått nya problem, bland annat har ledningen aviserat neddragningar inför sommaren. Ifall de genomförs, är hon övertygad om att landstinget tvingas betala vitet i september.

– Jag hoppas att de tar ett steg till nu och gör något åt grundbemanningen också.

Chefen för vårdenheten, Agneta Frieberg, tycker att man har kommit långt med den förstärkning de nya vårdplatserna innebär.

– De har inneburit att vi i stort sett helt

sluppit överbeläggningar. Även om grundbemanningen inte har ökat är det mycket värt för arbetsmiljön. Genom att vi nu har blivit fler totalt blir det också lättare att klara att täcka upp vid sjukdom eller annan frånvaro.

Att situationen har uppmärksammats med verkets föreläggande och i tidningsartiklar ser hon för egen del som något som är ”på gott och ont”.

– Det kan försvåra när det gäller att rekrytera, men internt har det ökat förståelsen för att vi måste få mer resurser.