”Det värsta som hänt var en dödsolycka”

<p>Om Lennart Evrell hade varit telefonförsäljare hade han varit chanslös hos kunder som har bråttom. Men hos dem som har tid att lyssna på hans resonemang och köpargument, för att sedan själva dra en slutsats, skulle han förmodligen ha större framgång. Han framstår nämligen som väldigt sugen på att snacka upp sitt bolags aktie. Men som vd kan han ju inte det. Däremot kan han ge sin syn på metallprisernas utveckling. Och det gör han gärna. Det är till stora delar samma sak som att ge sin syn på Bolidens tillväxtmöjligheter. Den som vill bilda sig en uppfattning om Boliden kommer långt med att ha koll på denna parameter plus en till.</p> <p>Den andra faktorn är inte lika uppmärksammad. Det är produktionsstabiliteten och den brukar bara hamna i blickfånget i samband med spektakulära olyckor, som den med BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska golfen förra året. Eller för den delen dammen som rämnade vid Bolidens dotterbolag Apirsa i Spanien 1998, då giftigt vatten rann ut med förstörda jordar och stora mängder död fisk som resultat. Till enorma kostnader i båda fallen, både mänskligt och ekonomiskt.</p> <p>För ett råvarubolag är alltså säkerheten, eller frånvaron av olyckor, inte enbart en diskussion om vikten av att rädda liv, eller omtanke om de anställda. Den är också helt krasst kopplad till bolagets förmåga att skapa vinster och generera tillväxt - och till att vinna förtroende, inte minst hos investerare. Varje tillbud sänker produktionsstabiliteten i mindre eller större grad. Och det är därför som säkerhetsfrågor tillmäts en betydelse i ett gruvföretag som kan överraska en lekman.</p> <p>Innan vi går in på materiella frågor talar vi djupaste allvar. För ett gruvbolag finns riskerna alltid runt hörnet, närmare än för de allra flesta andra typer av bolag. Miljöskandaler och arbetsmiljöproblem är återkommande inslag i verksamheten.</p> <p>Vad har varit det värsta som hänt sedan du tillträdde som vd för fyra och ett halvt år sedan?</p> <p>- Det värsta som hänt var en dödsolycka.</p> <p>I Bolidens årsredovisning omnämns olyckan närmast i förbigående: "Den 18 oktober 2008 inträffade en olycka i irländska zinkgruvan Tara, i vilken en medarbetare omkom."</p> <p>För Lennart Evrell har dödsfallet haft större konsekvenser än den korta meningen ger intryck av.</p> <p>När Arbetarskydd frågar hur det påverkat honom böjer han sitt huvud och visar djupt allvar, i kontrast till sitt annars ganska distanserande och småleende sätt.</p> <p>- Jag har ju jobbat som vd under lång tid och har haft några olycksfall genom tiderna. Den olyckan blev ju ytterligare en faktor som drev på arbetet med att förbättra. Min uppfattning när jag kom till bolaget var att Boliden inte hade en tillräckligt bra säkerhetsprestanda.</p> <p>- Man måste kontinuerligt fråga sig vad det är för allmän slapphet och brist på respekt som finns på en arbetsplats. Man måste hitta de frågorna. När det gäller säkerhet är det de stukade fingrarna. Man måste ta de små grejerna på allvar. När man hanterar stora plåtar ska ska man ha handskar, men man kör utan handskar.</p> <p>Lennart Evrell gör en jämförelse: Man måste ta snatteri i mataffären på allvar, i syfte att undvika bankrån tio år senare.</p> <p>Är gubbarna i gruvorna för tuffa för att hämta plåster för en liten skada?</p> <p> - Ja, i många fall är det precis där problemet ligger, i synen på smårisker.</p> <p>Antalet tillbud har minskat något under Lennart Evrells tid som vd. Olycksfallsfrekvensen för 2010 var 8,2 per miljon arbetstimmar, jämfört med 9,9 2007, året innan han började. Då tog han vid det arbete som hans företrädare på vd-posten inlett. När Jan Johansson, som förre vd:n heter, började sitt jobb 2000 var olycksfrekvensen ännu högre.</p> <p>Men olyckor sker fortfarande. Tjockolja har läckt ut från Rönnskärsverken, svavelsyraläckage vid samma verk och för höga halter damm i luften i Aitik-gruvan är tre exempel på händelser som har kritiserats av Arbetsmiljöverket på senare år. Och med tanke på Evrells fokus på säkerhet kan den 2 december 2010 inte ha varit någon rolig dag. 15 arbetare vid det nybyggda anrikningsverket i Aitik fick föras till sjukhus sedan de exponerats för röntgenstrålning.</p> <p>Strålskyddsmyndigheten riktade allvarlig kritik mot bolaget och beslöt att sätta Boliden Mineral under särskild tillsyn i två år. Helene Jonsson, enhetschef på myndigheten, sade i ett pressmeddelande i december förra året: "Den här händelsen visar tydligt vilka konsekvenser det kan bli när ett företag inte tar sitt strålskyddsansvar på allvar och inte följer de lagar och regler som finns".</p> <p> - Det var mycket, mycket allvarligt. Det som skedde var helt unikt. Vi fattade ingenting först. Sedan förstod vi att det var hanteringen av våra rutiner i samband med reparationer som brast. Det var en hel rad olyckliga omständigheter som låg bakom, säger Lennart Evrell.</p> <p>Att göra arbetet så säkert och miljöanpassat som möjligt är en viktig del i ansträngningarna för att skapa stabilitet i bolaget. Varje tillbud drar ner produktionsstabiliteten i mer eller mindre grad.</p> <p>Den mest kostsamma verksamhetsstörningen på senare tid drabbade dock inte personalens hälsa eller miljön. Boliden har haft stora problem med nya malmkrossar i Aitik.</p> <p>Problemen är "i princip över", enligt Evrell. Men krossarna väntas inte nå sina förväntade prestanda på ett par år än. Däremot har den gamla krossen, som har kopplats på det nybyggda anrikningsverket, fortsatt att sköta sig fint. De tre krossarna tillsammans har nu totalt sett en överkapacitet.</p> <p>Hur mycket har ni förlorat allt som allt på krossproblemen?</p> <p>- Vi har förlorat mycket pengar. Dels på produktionsbortfall, sedan har det kostat med reparationer. Så vi pratar om ett par hundra miljoner, kanske mera. Flera hundra miljoner.</p> <p>Ett annat arbete som Evrell lyfter fram för att öka stabiliteten, om inte i produktionen så i alla fall kring aktien, är utbildningen av analytiker och aktieägare i hur bolaget fungerar. Möjligen stärktes hans intresse för det sedan han tvingades gå ut med en vinstvarning efter bara några veckor som vd, i början av 2008. Han menar att det nu är bättre transparens i bolaget och den bilden delas av flera analytiker som Affärsvärlden talat med.</p> <p>Första kvartalsrapporten i år var dock sämre än analytikernas förväntningar. Så här förklarar Lennart Evrell missen. </p> <p>- Gruvorna gick som vi hade tänkt, smältverken också. Men vi fick en flaskhals i produktionen på grund av att vi leverade ovanligt mycket gruvkoncentrat från Aitik samtidigt som vi hade underhållsstopp i Rönnskär. Det gjorde att vinsten blev liggande i lagret.</p> <p>Inom området stabil produktion gäller det inte bara att se till att den nuvarande verksamheten flyter på. Ett gruvbolag måste jobba för att det finns metaller att hämta upp i framtiden också. Sedan Lennart Evrell blev vd har antalet prospekteringsplatser minskat.</p> <p>- Vi har tagit bort en del fältprospektering. Och fokuserar på de områden där vi känner oss övertygade om att det kan finnas stora fyndigheter.</p> <p>Det duger inte att bara gå ut och leta på måfå.</p> <p>- Det är väldigt lätt hänt att man sätter geologer att leta i spännande områden som kanske passar bättre för ett mindre gruvföretag. Vi letar efter fyndigheter som ska vara tillräckligt stora för att de ska vara intressanta för Boliden. </p> <p>Exakt hur sökandet går till redovisas inte fortlöpande.</p> <p>- Det är skillnad mot hur små prospekteringsbolag arbetar, de är skyldiga att redovisa sina fynd och gör det också väldigt aggressivt. Vi redovisar en gång per år. Det är ett val vi har gjort, för det är så svårt att tolka tidiga fynd. De flesta uppslag blir det ingenting av.</p> <p>Tre stora investeringar som nyligen aviserats upptar en stor del av Evrells tid för närvarande. Det handlar om Rönnskär, Kankberg och Garpenberg. I Rönnskär utanför Skellefteå byggs elektronikåtervinningen ut. Investering: 1,3 miljarder kronor. Produktionsstart i början av nästa år. I dag utvinns 45 000 ton elskrot, målet är 120 000 ton. Från bland annat gamla mobiltelefoner kommer Boliden att ta fram 2 ton guld per år och 14 000 ton koppar.</p> <p>Varför bygger ni ut i Rönnskär nu?</p> <p>- Tja, hur många mobiltelefoner slängde du för tio år sedan?</p> <p>Men är det inte många som vill ta hand om skrotet, också?</p> <p>- Jo, men vi är världsledande, eller i alla fall nära en världsledande position i dag. Och vi har egen teknik som vi har utvecklat som skiljer sig från vad konkurrenterna gör, vi anser att den är bäst och vi har också skydd så att andra inte kan komma åt den.</p> <p>Är ni lika beroende av metallpriserna här som i gruvorna?</p> <p>- Vi är mindre beroende av metallpriserna inom detta affärsområde.</p> <p>I guldgruvan Kankberg utanför Skellefteå investeras 475 miljoner kronor i år och nästa. Produktionen startar i slutet av 2012. Årlig guldproduktion ska bli 1 150 kilo per år. 80 procent av den planerade guldproduktionen är prissäkrad till i genomsnitt 1 460 dollar per troy ounce. Det innebär en intäkt på runt 350 miljoner kronor (beroende på dollarkursen). Efter den senaste tidens prisrally är marknadspriset på så mycket guld dock ungefär 450 miljoner kronor.</p> <p>Dessutom ska Boliden utvinna 41 ton av den sällsynta, svåråtkomliga metallen tellur.</p> <p>- Det är en kombination av höga tellurpriser och en ny metod som vi utvecklat för att utvinna tellur med en varmlakningsprocess, som gör att vi satsar på metallen, säger Lennart Evrell.</p> <p>I den gamla zinkgruvan Garpenberg i Dalarna investeras 3,9 miljarder kronor fram till 2014.</p> <p>- Garpenberg ska bli en stor silver- och zinkgruva, en av de finaste i världen. Nu borrar vi två schakt, en för malm, en för personal. De går ner på 1 200 meter under marken. Vi ska rymma upp dem till rätt diameter, 5,5 meter. Det är kolossala projekt!</p> <p>I händelse av att någon inte skulle dela hans fascination för projektet förtydligar han:</p> <p>- Det är ju svårt att göra en vägtunnel som är så lång, och här borrar vi faktiskt vertikalt ner i marken. Under jord byggs det lastbilsvägar, schakt, krossar och ventilation med mera. Det är ett enormt vägnät där nere på över 1 000 meters djup, så att man sedan kan komma åt malmen, och arbeta där under många år, fram till 2030.</p> <p>Visst är det en lågkonjunktur på ingång, den bedömningen gör även Lennart Evrell även om han inte sett tecken på den i orderböckerna ännu. Hans andra lågkonjunktur på Boliden blir hans eldprov som vd. Förra gången hade han just tagit över och kan knappast lastas för att bolaget gjorde ett rekorduselt börsår, 2008. Nu är det upp till bevis, har han klarat att rusta bolaget under sina nästan fyra år vid makten?</p> <p>På flera sätt ser läget bättre ut. Som diskuteras i artikeln ovan, har flera mätbara faktorer som rör produktionsstabiliteten förbättrats sedan förra lågkonjunkturen. Samtidigt understryker såväl strålningsolyckan i Aitik som problemen med krossarna att nästan vad som helst kan hända i gruvbranschen, trots höga ambitioner.</p> <p>Dessutom ser skuldsättningsgraden bättre ut. I slutet av 2010 var den 24 procent. 2007 var den 43 procent. Sårbarheten inför fallande råvarupriser har också minskat.</p> <p>Och oron för att bolaget ska drabbas hårt om metallpriserna sjunker är mindre. Hedgeportföljen är nästan dubbelt så stor i säkrad volym som 2007.</p> <p>- Då, 2007, låg kopparpriset säkrat till drygt 6 000 dollar per ton och nu har vi hedgat det på drygt 9 000 dollar per ton. På guldet hade vi 680 dollar per troy ounce, och nu strax över 1 400 dollar per troy ounce.</p> <p>Vilket leder in på den förstnämnda faktorn som den Bolidenintresserade bör ha koll på, metallpriserna.</p> <p>Evrell säger det inte rakt ut, men man anar av hans engagerade beskrivning av hur gynnsamt läget ser ut för metallerna att han tycker att Boliden-aktien, med ett p/e-tal runt 6, är lågt värderad. I början av augusti föll aktien med nästan 30 procent, främst som en följd av oro för konjunkturen och fortsatt tillväxt.</p> <p>Vad tror du om metallpriserna, hur bedömer du de bakomliggande faktorerna?</p> <p>- När inkomsten per capita i ett land är mellan 5 000 och 15 000 dollar går landet från noll i koppar- och zinkberoende till fem kilo zink och åtta kilo koppar per capita. När man kommit över 15 000 dollar så är städerna, flygplatserna och vägarna byggda, och fortsatt välståndsutveckling leder inte till så mycket mer metallförbrukning.</p> <p>- Den snabba urbanisering som Kina nu genomgår har bara en parallell i historien, menar Evrell. Den som skedde i USA och Europa mellan och efter världskrigen.</p> <p>- 1950 hade Europa 300 miljoner invånare och USA 150. Tillväxten under de här åren var knappt 5 procent för USA och drygt 4 procent för Europa. I dag har Kina med dubbelt så många människor, dubbla tillväxttakten. Och det är kommer att fortsätta, med de prognoser som ligger, tio år till.</p> <p>Bra för dig. Då hinner du sluta som vd innan utvecklingen i Kina mattas av.</p> <p>- Ja, men jag är inte så egoistisk, jag tänker på företaget som ska ha en bra framtid under många år.</p> <p>Och det får Boliden.</p> <p>- Efter Kina kommer Brasilien, Ryssland och Indien även om de inte kommer att ha samma snabba tillväxttakt. Men där kommer tillväxten att vara under längre tid.</p> <p>Han sammanfattar sin syn:</p> <p>- Så det är en bra makrobild. Jag tror att investerare har en unik tid i dag.</p> <p>