Bullret försämrar elevernas inlärning

På torsdagen ordnades ett seminarium om buller i skola och förskola i Afa Försäkrings lokaler i Stockholm. Medarrangör var Högskolan i Gävle.

Anders Kjellbergvid Högskolan i Gävle presenterade en Fas-finansierad studie om störning, arbetsprestation och ansträngning i skolan.

Hans slutsatser är att personer med sämre arbetsminneskapacitet är extra känsliga. Dålig akustik innebär att lyssnandet kräver större kognitiva resurser.

- Därför räcker det inte med att skapa en akustik så att man kan höra vad som sägs; det måste gå att höra utan ansträngning, säger Anders Kjellberg.

Efterklangstid, tiden som det tar för ett ljud att klinga av efter att det stängts av, är ett nyckelbegrepp. Lång efterklang kan störa taluppfattningen för eleverna.

- Men efterklangen ska inte minimeras utan optimeras. Annars kan det bli för stora maskeringseffekter på ljudet, säger Anders Kjellberg.

Han demonstrerade med inspelningar från två lektionssalar: en med en katastrofal efterklang på två sekunder och en med betydligt bättre 0,3 sekunder. Skillnaden är markant. Eleverna längst bak i det förstnämnda klassrummet får svårare att identifiera ord, deras talförståelse är bara möjlig med en ansträngning.

- Då tas en större del av arbetsminnet i anspråk vilket försämrar möjligheten till förståelse och inlärning. I buller kanske man hör orden, men man minns dem sämre, säger Anders Kjellberg.

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) gäller bara elever i grundskolan och under själva skoldagen. Tiden på fritids ligger utanför.