Bullerforskare lär sig mer via försvarets mätningar

När unga män, och på senare tid allt fler kvinnor, mönstrar genomgår de ett hörseltest. Analyser av dessa tester från 1970 till 1995 pekar på en tendens till allt sämre hörsel. Sedan 1995 har antalet mönstrande sjunkit kraftigt, men forskarna vill ändå fortsätta att följa utvecklingen.

- Därför måste vi försöka se vilken bias (snedvridning) som finns i den grupp som mönstrar, säger docent

Ann-Christin Johnson

på Enheten för Audionomi vid Karolinska institutet.

Hon har fått två miljoner kronor till sin forskningsgrupp av Afa Försäkring. Ett annat delprojekt rör officerare som Försvarsmakten följt individ för individ under många år. Förhoppningen är att lära mer om vilken slags exponering som ger hörselnedsättningar.

- Det här är piloter och andra där man kartlagt exponering för buller väldigt väl. De har dessutom gjort hörselkontroller vart annat år, säger Ann-Christin Johnson.

Hon medger att buller är ett område som redan varit föremål för mycket forskning.

- Vi vet mycket, men vi baserar vår kunskap på gamla undersökningar från 1970- och 1980-talen.

En tredje del i Ann-Christin Johnsons projekt handlar om SCB:s Arbetsmiljöundersökning som görs vart annat år. I den tillfrågas 10 000 till

15 000 slumpvis utvalda människor bland annat om sin subjektiva upplevelse av buller på jobbet.

- Vi vill undersöka några hundra av dem för att se hur väl deras upplevelse bekräftas.

Om man kan uppmäta faktiska bullerskador hos människor som själva anger att de upplever arbetsmiljön som bullrig, så kan det indikera att Arbetsmiljöundersökningen är användbar för dem som vill följa bullerutvecklingen.

Vid sidan av Ann-Christin Johnson har docent

Björn Hagerman

, även han på Karolinska institutet, tilldelats två miljoner kronor av Afa Försäkring för att kartlägga hörseln hos 150 musiker.