Allt fler regioner har munskydd vid allt arbete

Ett av målen med åtgärden är att stoppa omfattande sjukhusutbrott.

– Vår erfarenhet har hittills varit att de flesta smittofall vi ser inom vården är från personal till personal. Det är det absolut vanligaste. Då är det logiskt, när vi har en tid med massiv samhällsspridning, att hänga på det här extra skyddet – inte bara när man är inne hos patienten utan hela arbetspasset, säger Lars Blad, biträdande smittskyddsläkare och överläkare i vårdhygien i Region Västmanland.

Smittspridningen av coronaviruset är fortsatt hög i Sverige med följden att smittan också letar sig in i vården och omsorgen. Ett exempel är infektionskliniken i Malmö, som drabbades hårt av ett covidutbrott bland personalen. Flera hade jobbat med smitta men utan symptom.

Den allmänna rekommendationen om munskydd och/eller visir har hittills varit att överväga att använda det vid patientnära arbete. Men flera regioner har nu snabbt tagit ytterligare ett steg och rekommenderar dessa skydd kontinuerligt under hela arbetspasset, det vill säga även i korridorer, personalutrymmen, vid ronder och raster.

Smitta utan symptom en fara

– Lokalt ser vi, och det stämmer väl överens med bilden i internationell vetenskaplig litteratur, att det finns en betydande komponent av asymptomatisk och presymptomatisk spridning. Man vet inte om att man är smittsam och det syns inte på en, säger Lars Blad.

I hans region fattades beslut om kontinuerligt munskydd eller visir redan i mitten av november. Vid ungefär samma tidpunkt införde Region Gotland munskydd eller visir personal emellan när man inte kan hålla avstånd på jobbet.

I början av december följde Kalmar efter och de senaste dagarna har Värmland, Stockholm, Västra Götalandsregionen samt Skåne infört liknande regler.

Först ut i Sverige med kontinuerligt munskydd var dock Region Västerbotten, som fattade beslut redan i oktober.

– Vi har strävat efter att ligga i framkant under hela pandemin och översätta nya rön och ny kunskap så snabbt det går till praktisk sjukvård, säger Anders Johansson, hygienläkare i Region Västerbotten.

"Mycket talar för"

TT: Vad vinner man genom att ha munskydd kontinuerligt, jämfört med att endast ha det vid patientnära arbete?

– Det är helt enkelt ett nytt försök att minska smittspridning. Inte bara mellan personal utan snarare från personer som bär smittan. Vi bedömde tidigt att det finns mycket som talar för att det kan bidra till det, säger Anders Johansson.

I Västmanland har smittskyddet kunnat konstatera flera fall av smittspridning bland personal på vårdavdelningar, utan att någon av dem haft kontakt med smittade patienter. Lars Blad konstaterar att de negativa effekterna av personalsmitta kan bli stora.

– Dels att personalen blir sjuk, dels att personal riskerar att smitta patienter, men även varandra med följden att vården inte kan bedrivas. Alla de sakerna behöver vi få stopp på, säger han.

Hur mycket nytta munskydden eller visiren gjort är oklart. I Västmanland tycker man sig se en trend med färre nya utbrott bland personal, och Västerbotten har klarat sig från sjukhusutbrott.

– Men om det beror på munskydden, tur eller andra saker – det vet jag inte, säger Anders Johansson.

Inte på alla arbetsplatser

TT: Talar det här för att munskydd borde användas brett på alla arbetsplatser?

– Nej, det är inte riktigt så. På ett sjukhus samlar vi ihop de som har covid-19 i samhället, det gör inget företag. Därför är risken att man ska råka på smittsam covid-19 mycket större på ett sjukhus och det är också större risk för att det uppstår utbrott där, säger Anders Johansson.

Region Norrbotten hör till den majoritet av regioner som inte infört kontinuerligt munskydd eller visir. Där gäller munskydd än så länge bara vid patientmöten.

– Det vi poängterar hela tiden är att man har basala hygien- och klädregler på plats och att man följer dem, och att man håller de avstånd som är föreskrivna i fikarum och på sådana ställen. Men vi har en levande dialog och rekommendationen kan komma att ändras, säger Pia Näsvall, chefsläkare i Norrbotten.

Inget mirakelmedel

Anders Johansson påpekar samtidigt att munskydd inte är något mirakelmedel. Det kräver också god förberedelse och tydliga instruktioner.

– Hos oss tog det två, tre veckor innan rutinerna satt sig, säger han.

Hur länge rekommendationerna om kontinuerligt munskydd eller visir kommer att gälla är osäkert.

– Det är väldigt svårt att veta när man ska sänka en förhöjd skyddsnivå. Det är ju egentligen när virusförekomsten kommer ner till rimliga nivåer igen. Och när detta sker är det ingen som vet just nu, säger Lars Blad.

Anja Haglund/TT

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev