AD: Okej att sätta skyddsombud i förråd – men inte att kicka

Domen är den andra på mindre än ett år som handlar om att skyddsombud omplacerats till avskymda platser.

Det var okej att omplacera byggjobbaren – men inte att avskeda honom, ansåg AD i domen som kom 25 september.

Ord stod mot ord när parterna möttes i rätten. Byggnads å sin sida hävdade att medlemmen trakasserats av arbetsgivaren. Arbetsgivaren Skanska svarade med att mannen hotat andra medarbetare och gjort sig omöjlig på företaget.

Till slut förvisade byggjätten den besvärlige byggjobbaren till ett förråd i en skog, vilket enligt Byggnads omöjliggjorde hans fackliga uppdrag. Byggnads ville få en dom som visar att bolag inte kan flytta på fackligt förtroendevalda hur som helst. Men AD dömde annorlunda.

I fjol förlorade Byggnads stort, medan facket den här gången vann målet. Men, säger Arbetsdomstolen, det var inte på grund av byggjobbarens fackliga arbete som han avskedades. Med andra ord: ingen kränkning av föreningsrätten.

– Det är givetvis positivt att AD fann att avskedandet var felaktigt, särskilt då det varken var fråga om något hot eller reella samarbetsproblem, säger Byggnads advokat Jonas Wiberg om fallet, och kommenterar vidare:

– Däremot är det beklagligt att domstolen inte ansåg att avskedet hade ett föreningsrättskränkande syfte. Det är märkligt att domstolen inte fann att det rörde sig om en bestraffning att omplacera en aktiv facklig förtroendeman till ett ensligt beläget förråd att utföra ensamarbete. AD har nu i två fall (jämför AD 2012 nr 90) funnit att det är godtagbart att omplacera ”besvärliga” fackliga förtroendemän till förråd, utan att det är i strid med förtroendemannalagen. Lagens förarbeten antyder annat.

Kent Källström, professor i arbetsrätt, säger så här om domen:

– Högre krav ställs på en facklig företrädare än en annan arbetstagare i fråga om omdöme och uppförande. Arbetsgivarens lojalitetsplikt i uppsägningssituationer bör dock vara likartade. Rättsfallet är ett skolexempel på detta.

Enligt Arbetsdomstolen finns anledning att kritisera byggjobbaren för hans agerande och tonfall, men det räcker inte för att avsluta hans anställning. Dessutom har arbetsgivaren ett ansvar, påpekar rätten.

Arbetsgivarens reaktion har stor betydelse. Vilka åtgärder vidtog bolaget för att komma tillrätta med problemen? Det vägs in i bedömningen om det funnits saklig grund för avskedandet. Skanska gick inte djupare än att konstatera att det fanns problem med byggjobbaren, enligt AD-domen.

Byggjätten i sin tur hävdar att man har försökt att prata med byggjobbaren och gett honom en skriftlig varning, men Arbetsdomstolen finner inga bevis för det. Även här brister Skanska. Arbetsgivaren har inte klargjort för byggjobbaren att han riskerade sin anställning. Arbetsdomstolen gör bedömningen att Skanska inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Skanska tvingas betala 60 000 kronor i allmänt skadestånd för det felaktiga avskedandet och betydligt mer i uteblivna löner till byggjobbaren.