Arbetsmiljöbrott

Kolmårdenmålet: Djurskötarens kollega förhörs i dag

På förmiddagen den 17 juni 2012 hittades den unga kvinnan livlös inne hos vargarna på Kolmården. Foto: Jörgen Appelgren
Rättegången i Norrköpings tingsrätt är planerad till 18 dagar enligt huvudförhandlingsplanen. De två sista dagarna, måndagen 14 november och fredagen den 18 november 2016, är till för parternas slutanföranden. Foto: TT-Bild
Kammaråklagare Jan Olof Andersson väckte åtal mot en chef och mot Kolmårdens djurpark för arbetsmiljöbrott den 28 januari i år. Att det då hade gått tre och ett halvt år efter dödsolyckan tyckte Jan Olof Andersson var snabbt i ett så juridiskt komplicerat mål. ”När vi var så gott som klara efter ett och ett halvt år fick vi ett tips som gjorde att vi var tvungna att göra ett omtag med tre–fyra förhör till”, sa han då till Arbetarskydd. Bilden är från pressträffen i polishuset i Norrköping där Jan Olof Andersson har kammaråklagare Linda Schön vid sin sida. Foto: Anders Wiklund/TT
Presskonferens på Kolmårdens djurpark på kvällen efter att djurvårdaren attackerats och dödats i varghägnet den 17 juni 2012. Till vänster Mats Olsson, Kolmårdens vd. Foto: Henrik Witt/TT
Anhöriga till den avlidna djurskötaren på väg in i rättssalen, i Norrköpings tingrätt, i samtal med åklagaren Jan-Olof Andersson. Foto: Pontus Lundahl / TT-Bild

Kolmårdenmålet. I juni 2012 dödades djurvårdaren i Kolmårdens varghägn. Ett år tidigare blev en av kollegerna utkörd av vargarna. Det kollegan var med om då fick henne att aldrig gå in ensam till vargarna igen. På tisdagen förhördes hon i Norrköpings tingsrätt.

Publicerad

Av förundersökningen framgår att den dödade djurvårdaren sågs av sina kolleger som ”mamman” och att hon var en av dem som hade bäst kontakt med vargarna. Att vargarna skulle ha gett sig på henne ville de inte tro. De hoppades länge att hon hade dött av någon sjukdom.

En som redan från början trodde att det var vargarna som dödat djurvårdaren var en av skötarna som slutat arbeta med Farkasflocken. Hon kom in rätt sent som guide i flocken, när vargarna redan var ett halvår. Hon hade ingen praktisk erfarenhet och hon tycker inte att hon fick någon introduktion att tala om.

Läs också:

När hon den 7 maj 2011 gick in i varghägnet bestod flocken fortfarande av nio vargar. Då hände det som fick henne att aldrig gå in ensam igen. Vargen Ulfur bet tag i hennes luva så att hon föll. Då började vargarna cirkulera runt henne. ”Jag hamnade på backen, det var den utlösande faktorn. De blickarna jag fick. Det var inte samma varg.”

Det var framför allt vargarna Kurt och Vilkas som var hotfulla. Hon sparkade Vilkas i huvudet. Hon märkte att vargarna gick ifrån, efteråt fick hon veta att en kollega hört hennes skrik och visslat vid stängslet. Hon var fruktansvärt rädd. Efteråt gjordes försök att återintroducera henne till flocken. Hon fick en del bett, särskilt av Vilkas. Hon bestämde sig sedan för att sluta med vargarna.