Arbetsmiljöbrott

”Grovt brott att strunta i ny riskbedömning”

Dödsolycka. Platschefen på Nordkalk vållade Johan Löfroths död och de andra inhyrdas skador, anser arbetsmiljöåklagare Stig Andersson.– Brottet är grovt. Efter den första olyckan samma dag borde riskerna ha bedömts på nytt, säger han. Åklagaren kräver också att Nordkalk ska betala 3 500 000 kronor i företagsbot.

Publicerad

Den första olyckan i kalkugnen inträffade vid halv fem-tiden den 1 november 2011. Kalkugnen hade stoppats dagen innan för att det skulle vara möjligt att reparera ugnens murade hölje. En inhyrd arbetstagare skulle spola bort kalk i ett av schakten med vatten när han träffades i ansiktet av utströmmande vattenånga blandad med kalk.

Efter olyckan hölls ett skyddsmöte, men riskerna med det fortsatta arbetet i ugnen bedömdes inte tillräckligt av vare sig Nordkalk eller någon annan, hävdar åklagaren. Det enda de som skulle fortsätta att spruta vatten fick veta var att de skulle använda de skyddskläder som Nordkalk hade lånat under dagen.

– Nordkalk borde ha sett till att en ny och bättre riskbedömning gjordes, säger åklagare Stig Andersson.

Nästa olycka inträffade vid elvatiden på kvällen. Då bildades det ett övertryck i ugnen och het vattenånga blandad med kalk strömmade ut ur flera hål på ugnen. Ingen arbetsledare på Nordkalk, eller någon annan från företaget som hade samordningsansvar, var kvar på arbetsplatsen. Fyra av de inhyrda från Limab och Empower träffades av ångan. Johan Löfroth skadades så svårt att han senare avled.

Åklagaren anser att Nordkalks och platschefens oaktsamhet är grov när det gäller den andra olyckan. Efter den första olyckan stod det klart hur riskfyllt arbetet var; både företaget och platschefen tog en medveten risk av allvarligt slag genom att inte bedöma riskerna mer noggrant. De som skulle göra jobbet skulle ha blivit bättre informerade, de skulle ha fått veta hur de kunde undvika riskerna.

Dessutom skulle företaget och platschefen ha förvissat sig om att de inhyrda hade den utbildning och fick den arbetsledning som behövdes.

– Jag har byggt åtalet på ansvaret som de som rådde över arbetsstället hade. Efter mycket funderande har jag kommit fram till att det ansvaret väger tyngre än arbetsgivaransvaret i det här fallet, säger Stig Andersson.

Nordkalks dåvarande platschef åtalas för vållande till annans död och för vållande till kroppsskada. Åtalet mot honom gäller endast den andra olyckan.

Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har tagit fram riktlinjer för hur företagsboten ska beräknas. Hänsyn ska tas till hur allvarliga skador en olycka har lett till och hur stor risken har varit för allvarliga skador. Åklagaren anser att Nordkalk ska betala 3 500 000 kronor i företagsbot.

– Jag har kommit fram till den summan med tanke på att en person omkom, att flera skadades och att brottet var grovt, säger Stig Andersson.

Åtalet ska bedömas av Luleå tingsrätt. När det blir och hur många dagar rättegången kan komma att ta, vet inte Stig Andersson än.

– Tidsåtgången beror bland annat på hur Nordkalk ställer sig till mitt åtal, säger han.

Preskription och straff

Åtal måste väckas inom fem år för arbetsmiljöbrottet vållande till annans död. Vid vållande till kroppsskada har åklagaren två år på sig, bedöms brottet som grovt: fem år. Ingår ett medvetet risktagande av allvarligt slag, kan ett brott bedömas som grovt. Straffet för vållande till kroppsskada är antingen böter eller högst sex månaders fängelse. Bedöms brottet som grovt kan fängelsestraffet bli högst fyra år. För brottet vållande till annans död är straffet böter eller högst två års fängelse. Vid grovt brott kan fängelsestraffet bli sex månader till sex år.