Övriga Nyheter

Experten om neddragningar: Ljug inte för personalen

Det är viktigt att presentera en plan för den framtida organisationen. De som blir kvar kanske får nya eller fler arbetsuppgifter, säger arbets- och organisationspsykologen Johnny Hellgren. Illustration: Fantastic Studio/Alamy
Johnny Hellgren Foto: Orasis Foto/MÅ

SLIMMA. Personalneddragningar är obekväma processer, men ibland oundvikliga. – Hur ledningen kommunicerar kring sina planer kan ha stor inverkan på hur beskedet tas emot, säger Johnny Hellgren, docent i arbets- och organisationspsykologi på Stockholms universitet.

Publicerad

När arbetsgivaren verkligen har bestämt sig för att minska personalstyrkan bör beslutet genomföras så fort som möjligt, anser Johnny Hellgren.

– Det är bättre att få ett negativt besked än inget besked alls, då kan vi börja hantera situationen konstruktivt. Även de så kallade överlevarna, de som blir kvar efter neddragningen, kommer att påverkas av ovissheten och må sämre, producera mindre och bli sjukskrivna.

Johnny Hellgren avråder starkt ifrån att varsla utan att veta säkert att det verkligen blir neddragningar.

– Du förlorar mer på personalens negativa reaktion än vad du har att vinna om det sedan visar sig att neddragningen inte blir så stor.

Det är viktigt att presentera en plan för den framtida organisationen i samband med beskedet, säger arbets- och organisationspsykologen Johnny Hellgren.

– De som blir kvar kanske får nya eller fler arbetsuppgifter.

Det viktigaste är att ge de anställda en tro­värdig och rationell förklaring till varför man gör neddragningarna, säger Johnny Hellgren.

– Då kan man som anställd tro på och förstå hur arbetsgivaren tänker.

Saknas den legitimiteten från ledningens sida förlorar den mycket i förtroende hos de anställda som ska vara kvar.

På vilket sätt ledningen ska berätta om neddragningarna beror på företagskulturen.

– Det får inte verka tillgjort och smörigt, och annorlunda mot hur det brukar vara.

Att tolkningen av Las har blivit mycket liberalare kan skapa mer osäkerhet för dem som riskerar att bli uppsagda, eftersom ingen vet vad som gäller, säger Johnny Hellgren.

Hur hanterar arbetsgivare de här situationerna överlag?

– Mycket bättre än när downsizing först kom på 90-talet. Arbetsgivarna har förstått att de måste ta hand om dem som ska vara kvar, och lägger mer resurser på dem genom företagshälsovården eller genom att ordna festligheter.

När det handlar om en totalnedläggning kan det se annorlunda ut. Nyligen riktade skyddsombud från tre fackförbund kritik mot bristen på stödåtgärder, exempelvis krisinsatser från företagshälsovård, till personal som varslats från Findus fabrik i Bjuv i Skåne. Enligt Johnny Hellgren har internationella koncerner som flyttar produktionen inget incitament att stötta uppsagd personal:

– Nej de skiter nog i sitt rykte i Sverige om de lämnar landet.

De som har visat sig vara mest nöjda efter att ha blivit uppsagda är de över 60 år som fått gå med avtalspension. Men även hjälp från företaget ifråga för att stötta uppsagda in i nya arbeten genom olika insatser kan vara bra åtgärder.

– Det har haft en väldigt positiv effekt även på dem som varit kvar efter neddragningarna. Det signalerar att de har en god arbetsgivare.

Här väntar uppsägningar

• Informera väl – ljug inte.

• Visa att det finns legitima och rationella grunder för beslutet.

• Eliminera osäkerhet och ryktesspridning så mycket som möjligt.

Inom läkemedelsindustrin, järn- och stålverk och grafisk industri är det fler företag som planerar neddragningar än som tänker öka antalet anställda de närmsta tre månaderna. Det gäller också elektronikindustrin och kategorin ”annan transportmedelsindustri”, där fartyg, båtar, flygplan, rälsfordon och militära stridsfordon ingår, men inte person- och lastbilar, visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för maj 2016.

Enligt sysselsättningsstatistik från SCB för första kvartalet 2016 är bank- och kreditinstitut, grafisk industri och rederier och flygbolag de branscher som har gjort störst neddragningar i antalet anställda under ett år.