Kammaråklagare Kjell Jannesson hävdar att arbetsgivaren visserligen har huvudansvaret för arbetsmiljön, men det utesluter inte att även andra kan ställas till svars.

Rättegången i Umeå tingsrätt är välbesökt. Runt 30 åhörare, en blandning av fackliga företrädare och journalister, är vi som lyssnar på den detaljerade genomgången av vad som hände när schaktväggen i rörgraven utanför Tegs kyrka rasade för snart fyra år sedan. Raset begravde skyddsombudet upp till höfterna. Han klarade sig undan med ett sträckt ledband i sitt vänstra knä.

I rättssalen sitter den som grävde loss honom, hans arbetskamrat, bredvid åklagaren. Själv sitter skyddsombudet tillsammans med Peabs platschef, de är båda åtalade för arbetsmiljöbrott och sitter på varsin sida av sin gemensamma advokat. Åklagaren hävdar att de genom grov oaktsamhet har utsatt andra för livsfara eller svår kroppsskada.

Det är åtalet mot skyddsombudet som är det ovanliga i den här rättegången. Aldrig tidigare har ett skyddsombud åtalats på grund av sitt förtroendeuppdrag:

– Ett skyddsombud som inte stoppar ett farligt arbete kan inte straffas för det, hävdar advokaten Veronika Wasserman.

Men åklagaren håller inte med:

– Skyddsombud har speciella uppgifter, inte rättigheter. För att kunna utföra dem har de långtgående befogenheter utan att riskera skadestånd. De har ett särskilt ansvar utöver det som andra arbetstagare har, säger Kjell Jannesson.

Åtalet mot platschefen ifrågasätts av advokaten därför att han inte hade samordningsansvaret för schaktarbetet. När olyckan inträffade hade byggherren, den kyrkliga samfälligheten, inte ännu överlåtit det till Peab.

– Platschefen var därför bara skyldig att följa gällande arbetsmiljöplan, inte att upprätta den, säger Veronika Wasserman.

Enligt arbetsmiljöinspektionen berodde olyckan på att väggarna i rörgraven var nära nog lodräta. Åklagaren menar att både platschefen och skyddsombudet måste ha förstått det. Kjell Jannesson hänvisar till handboken Schakta säkert, utgiven av Arbetsmiljöverket och Statens geologiska institut.

– Där finns det klara bestämmelser för vilken lutning som krävs för olika slags mark, säger han.

– Det är rekommendationer, varken föreskrifter eller regler som förbjuder andra lutningar, svarar advokaten.

Kjell Jannesson hävdar också att det inte gjordes någon regelrätt riskbedömning av schaktarbetet innan det sattes igång.

Det tillbakavisas av Veronika Wasserman, hon pekar på den provgrop som grävdes fem dagar innan rörgraven började grävas och att de två åtalade, som båda har stor erfarenhet av markarbeten, här i rättssalen har beskrivit hur de tillsammans diskuterat hur arbetet skulle göras.

– Med hänsyn till omständigheterna var släntlutningen tillräcklig, slår Veronika Wasserman fast.

Mats Ola Lundström, regionalt skyddsombud för Byggnads, har lyssnat på rättegången:

– Det är fruktansvärt tragiskt att ett skyddsombud åtalas, säger han. Om det blir fällande dom, kommer alla skyddsombud i LO-förbunden att avsäga sina uppdrag, säger han.

Mats Ola Lundström tror dock att skyddsombudet antingen blir frikänt eller så kommer åtalet att ogillas därför att det inte är lagligt grundat.

Domen kommer den 4 juni.