Foto: Scanpix
Tufft rapportera från Haiti
Av: Mattias Davidsson
Publicerad 14 januari 2010 17:06
Nu sänder flera svenska redaktioner reportageteam till Haiti. Bilderna från Port-au-Prince antyder vilka syner som väntar. Ekots utrikeschef Christina Gustafsson räknar med att hemkomna korrespondenter behöver krisstöd.
Ekot har skickat Latinamerikakorrespondenten Lars Palmgren till Haiti. Han är i skrivande stund på väg dit med hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
- Om allt går som det ska kommer han att vara i Haiti några dagar. Därefter är planen att Vladislav Savic från utrikesgruppen ska ersätta honom, säger utrikeschefen Christina Gustafsson.
Förhållandena i Haiti är sådana att man inte ska jobba för länge anser hon.
- Jag vet att det är påfrestande att vistas i de här miljöerna med mycket död och mänskligt kaos. Det är otroligt påfrestande. Dessutom finns det en liklukt som man aldrig kommer ifrån. Den är svår att handskas med, säger Christina Gustafsson.
Som utsänd korrespondent till Banda Aceh i Indonesien efter flodvågskatastrofen talar Christina Gustafsson av egen erfarenhet. Hon tycker för egen del att det är viktigt med krisstöd.
- Men efter tsunamin hade vi en obligatorisk debriefing för alla som reste. Det möttes med blandade känslor. Alla tyckte inte att det var så bra. En del kände sig mer krisdrabbade på något sätt bara på grund av debriefingen.
Sveriges Radio genomförde krisstödet enligt sin plan ändå.
- Nu är jag chef och jag får se om jag ska så att säga tvinga folk att gå på samtal. Kanske är det bättre att själv samtala med dem först. Jag får se.
Försäkringar och säkerhet är en annan problematik. Christina Gustafsson vet att Haiti är en farlig plats även när det inte har inträffat jordbävningar. Rån, mord och olyckor kan inträffa.
- Det är därför vår korrespondent åker in med Hoppets Stjärna. Han kommer att vistas, bo och vara inom deras hägn, så att säga.
Andra redaktioner anlitar livvakter. Det är bara riktigt erfarna reportrar Ekot skickar ut.
- Tyvärr är det farligt, det måste man erkänna. De som åker tar risker. Det går inte att vara alldeles säker på att allting kommer att gå bra. Jag kan bara hoppas att det gör det och tänka på allt i förväg som det går att tänka på, säger Christina Gustafsson.

