De som främst drabbas är yrkesgrupper som i sitt arbete kommer i kontakt med patienter, klienter eller kunder som ofta har sociala problem.

Med andra ord är det inte våld arbetskamrater emellan det handlar om. Den typiska situationen är att en kvinna i sin yrkesroll blir utsatt för ett angrepp av en eller flera män. Till de mest utsatta yrkesgrupperna hör poliser, väktare, sjukvårdspersonal, socialassistenter, kuratorer och andra grupper inom den sociala verksamheten.

Under nästan 30 år har Statistiska centralbyrån, SCB, i undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) frågat svenska kvinnor och män om de utsatts för olika former av våld eller hot om våld någon gång under de senaste tolv månaderna.

De senaste resultaten, som gäller 2006–07, visar att det är kvinnorna som till största delen drabbas av våld eller hot om våld i sitt arbete. Och gärningsmannen är oftast en man.

Totalt 490 000 personer uppger att de under de senaste tolv månaderna utsatts för våld eller hot i samband med tjänsten. 310 000 av dessa är kvinnor, och 180 000 är män.

Däremot är män, i synnerhet unga män, i betydligt större utsträckning än kvinnor drabbade av våld eller hot på olika allmänna platser, så kallat ”gatuvåld”. Under 2006–07 var andelen drabbade drygt dubbelt så hög bland män som bland kvinnor.

När det gäller de närmare en halv miljon fall av våld eller hot som förekommer i arbetet är kvinnor offer i 64 procent av händelserna. I nio fall av tio är en man inblandad som förövare. Det omvända gäller hot och våld på allmän plats. Här är männen offer i omkring 70 procent av fallen.

Våld eller hot i arbetslivet var vanligare bland män än kvinnor i början av 1980-talet. Redan från mitten av decenniet vände det så att långt fler kvinnor än män uppger sig vara utsatta för våld i tjänsten.

Koncentrationen av ”arbetsplatsvåldet” till några få yrkesgrupper betyder att risken för detta är mycket liten för övriga i arbetslivet.