Människan är en biologisk varelse. Det kan tyckas trivialt, men är något som ofta glöms bort när det moderna arbetslivets krav får råda.

Vi är sedan urminnes tider anpassade till dygns- och årstidsrytmer. Anpassningen gör sig gällande nere på cellnivå i våra kroppar. Särskilda "klockceller" håller reda på hur enskilda organ ska arbeta för att vi ska må så bra som möjligt på dagen och natten. Tallkottkörteln i hjärnan utsöndrar melatonin, ett ämne som är avgörande för dygnsrytm, sömn och återhämtning.

Med glödlampor och industrialisering kom skift- och nattarbete i stor skala. Allt fler människor är vakna på natten i vårt 24-timmarssamhälle.

Men hälsomässigt kan det straffa sig. Läkaren Anders Knutsson har forskat om skiftarbete och hälsa under större delen av sin karriär vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall. Nu är han professor vid Institutionen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet i samma stad.

På Nolia Arbetsmiljö och Hälsa föreläste han på onsdagen under rubriken "Klockan i ditt liv". Han talade särskilt om melatoninet som utsöndras i mindre grad hos människor som håller sig vakna nattetid och vistas i ljus.

- Man kan säga att ljus är giftigt för produktionen av melatonin, säger Anders Knutsson.

Han liknar melatoninet, som först upptäcktes på 1950-talet, vid en försiktig dirigent av många av kroppens vitala system.

- Melatoninet hjälper till att reglera kroppens tidsinställning. Det kommunicerar tidsinformation till alla organ och vävnader och till vårt hormonsystem.

Ämnet hjälper oss att sova, stärker immunförsvaret och skyddar mot infektionssjukdomar, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Det är troligen inte bra för kroppen att melatoninutsöndringen hämmas, så som den gör av nattvak. Anders Knutsson har noga följt den svenska och internationella forskningen, som vid det här laget presterat en rad starka bevis för överrisker för skift- och nattarbetande. Han har också bedrivit egen forskning på svenska industrier.

- Skiftarbetarna har varit experimentdjur i många år. De har givit oss kunskaper om vilka sjukdomar som uppstår av nattvak och fel dygnsrytm, säger Anders Knutsson.

Han skriver på en bok som förhoppningsvis kommer ut i vinter. Där presenterar han de många rön som kommit fram de senaste fyra-fem åren.

Melatoninutsöndringen gynnas av att den nattarbetande arbetar i rött ljus. Därför kan byte av belysning vara en vettig åtgärd i verksamheter som inte fordrar vitt lysrörsljus. Det kan också vara en rimlig åtgärd att begränsa antalet år som man får arbeta natt under ett yrkesliv, resonerar Anders Knutsson.