-Det är olika i olika sportgrenar, men vad vi har sett är att många av dagens toppidrottsmän under lång tid har odlat egenskaper som inte är särskilt lyckade på en arbetsplats eller i en studiemiljö, säger Natalie Barker, forskare vid Göteborgs universitet.

Det finns egenskaper som elitidrottsmännen har som kan vara nog så eftertraktade i arbetslivet: uthållighet, organisationsförmåga och målmedvetenhet. Men så finns där också sådana som kan ställa till riktiga problem på arbetsplatsen.

- Många har verkat i en miljö där de har utvecklat en stark egoism och ett ständigt konkurrenstänkande, säger Natalie Barker.

Det finns ett omedvetet lärande av vissa beteenden i elitidrottsmiljöer som man som idrottare kan ha nytta av att vara vaksam på, enligt forskarna.

Flera intervjuade hade haft problem då de försökt sig på en roll som tränare eller lärare efter sin karriär. Att ställa om från "allt fokus på mig och mina behov" till att se hur andra ska växa var inte något som kom av sig självt. Det är inte heller självklart så att den som utövat en lagsport klarar sig bättre än andra. De höga krav elitidrott i dag ställer på utövarna betyder att avståndet till ett vanligt liv ofta är stort. Arbete eller familj ses som störande faktorer för många av elitidrottarna, men forskarna har sett att de som på sikt klarar sig bäst är de som har kvar en förankring i det där vanliga livet. För de som misslyckas kan det nya livet annars innebära desorientering, sjukdom och depression, konstaterar forskarna.