Alla är vi kreativa, men vissa är det övermåttan. Tittar man med magnetkamera på hur det ser ut i deras hjärnor, liknar det schizofreni. Det är glest mellan D2-receptorerna som ska ta emot signalsubstansen dopamin.

Det innebär att filtret mot omvärlden inte är så effektivt, utan släpper in mer information genom thalamus till resten av hjärnan, där problemlösning och annat äger rum.

– Det skulle kunna vara mekanismen bakom friska högkreativa människors förmåga att se ovanliga samband och bisarra associationer hos psykiskt sjuka, säger hjärnforskaren Fredrik Ullén.

Han och hans forskargrupp på Karolinska institutet har just publicerat sina resultat, som för första gången visar sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa.

När han beskriver de motsägelser som utmärker kreativa människor är likheterna uppenbara: De är fantasifulla och verklighetsanpassade. Lekfulla och disciplinerade. Utåtriktade och inåtvända. Rebeller och traditionalister. Flitmyror och latmaskar.

Det är känt att hög kreativ förmåga är lite vanligare hos människor som har psykisk sjukdom i släkten och man har sett en något ökad risk för schizofreni och bipolär sjukdom. Även vissa psykologiska drag går igen. Men de genetiska dragen är inte så starka. Alla föds vi kreativa, det kan man se på lekande barn.

– Det är rätt hoppfullt, för det kan innebära att man kan förbättra miljön på olika vis och bli mer kreativ, säger Fredrik Ullén.

Ökar det kreativiteten av att till exempel ha en spelhåla på jobbet?

– Jag skulle nog satsa mer på att få själva kärnverksamheten att vara mer rolig och belönande, så att inte det enda roliga är när man inte jobbar.

Om man skulle bli mer kreativ, glesnar det bland D2-receptorerna i thalamus då?

– Det finns det ingen forskning på.

Vad är kreativt?

– Något som är både nyskapande och meningsfullt, svarar Fredrik Ullén.