- Vi kan inte gå runt med hörselskydd, även om vi ibland skulle behöva det. Finns det någon slags skydd?

På torsdagen ordnades ett seminarium om buller i skola och förskola i Afa Försäkrings lokaler i Stockholm. Medarrangör var Högskolan i Gävle. Den som frågade var Anna Sätterström, förskollärare.

- Jag har testat vanliga öronproppar, men då hör man ju ingenting.

Någon i auditoriet berättade om avancerade musikerhörselskydd som kan anpassas med olika dämpande filter. Men sådana kostar ett par tusen kronor stycket, vilket Anna Sätterström trodde var för dyrt för hennes arbetsgivare.

Det var ett faktaspäckat seminarium. Lennart Lindberg, mångårigt erfaren bullerforskare och bullermätare vid Högskolan i Gävle gav en introduktion till problematiken med buller och demonstrerade olika typer av ljud. Maskiner, motorvägar, fågelsång och stojande barn.

Generellt går de traditionella bullerskadorna ner, till följd av strukturomvandling och automatisering. Men i några branscher tycks bullret vara ett tilltagande problem.

- Musikerbranschen, restaurang- och nöjesbranschen samt pedagogiska arbeten lyckas inte bra. Där tickar exponeringen på. Det finns till exempel rapporter om förskolor som har bullernivåer som gränsar till 85 decibel vilket är ljusår ifrån det eftersträvansvärda 35 decibel, säger Ulf Landström vid Högskolan i Gävle.

Drygt en miljon svenskar bedömer själva att de har en hörselskada. 128 000 personer har en svår hörselnedsättning eller dövhet. Till skillnad från exempelvis fåglar saknar människor regenerationsförmåga. Hårcellerna i hörselsnäckan (cochlean) återhämtar sig inte efter en skada.

- Den ackumulerade hörselskadan under ett liv beror till stor del på ärftlighet, men ungefär hälften är miljöpåverkan, säger professor Ulf Rosenhallvid Karolinska institutet.

Minst två procent av befolkningen lider av svår tinnitus. I de äldre generationerna är siffran uppemot fyra procent. Tinnitus går, enligt föredragshållarna, inte att mäta objektivt. Man måste gå på vad patienten uppger. Problemet är tilltagande och oroar Ulf Rosenhall.

- Tinnitus är snarare ett symtom än en skada. Tillståndet kan bero på många olika slags skador, säger Ulf Rosenhall.

Han saknar hårddata från skola och förskola och frågan är öppen huruvida långvarig, måttligt starkt buller (typ stojande barn) kan orsaka permanenta skador.

- Om svaret är ja, så handlar det om tinnitus eller hyperacusis (onormal intolerans för vardagsljud), säger Ulf Rosenhall.

Eftersom Afa Försäkring har att rätta sig efter de vetenskapliga rönen, är det inga lärare eller förskolelärare som kan räkna med att få hörselnedsättning klassad som medicinsk invaliditet.

- För det krävs en tioårig exponering på mellan 80 och 85 decibel och man ska tydligt kunna avläsa skadan på ett audiogram för att vi ska godkänna, säger Michel Normark på Afa Försäkring.

Han redovisade dock statistik över olycksfall då förskolepersonal fått tillfälliga hörselnedsättningar som är ersättningsberättigade.

- Läkarvetenskapen går framåt och jag förstår att det är provocerande att lärare och förskolepersonal inte kan få medicinsk invaliditet. Men systemet är förstås konservativt och rönen ska vara allmänt accepterade innan vi kan ändra vår skadereglering, säger Michel Normark.

Däremot har både Afa Försäkring och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap avsatt pengar till bullerforskning på området skola / förskola.